Är Europa redo för krig – och hinner Bryssel rusta i tid?

Europa är inne i sitt mest pressade säkerhetsläge sedan kalla kriget. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och ökande amerikansk press har EU i praktiken tvingats göra det som länge skjutits upp: bygga egen försvarsförmåga – snabbare, mer samordnat och i större skala.

Kriget tar inte slut – och hotbilden hårdnar

Det finns inget tydligt slut på kriget i Ukraina. Samtidigt växer bilden av ett Europa som är både militärt och politiskt sårbart. EU:s dubbla uppdrag är tydligt: skydda det egna territoriet och fortsätta stötta Kyiv.

I december enades EU-ledarna om ett nytt lån på 90 miljarder euro till Ukraina, enligt Europeiska rådet. Parallellt har EU-kommissionen drivit på för att växla upp försvarsarbetet, bland annat med en plan för snabbare militär rörlighet inom unionen, enligt EU-kommissionen.

Från Moskva har retoriken skärpts. Den 2 december sade Vladimir Putin att Ryssland är “redo nu” om Europa vill ha krig – och varnade för att det snabbt kan bli “ingen kvar att förhandla med”, enligt Euronews.

Nato-chefens varning: “Vi är nästa mål”

Natos generalsekreterare Mark Rutte har varnat för att Ryssland kan vara redo att använda militärt våld mot Nato inom fem år. Han uttryckte det som att “vi är Rysslands nästa mål”, enligt Reuters.

Samma slutsats har också återgivits i internationella genomgångar av hans tal, bland annat hos ABC News (Australien).

Är européerna beredda att slåss?

Samtidigt som ledare talar om upprustning visar opinionsläget något annat: tvekan. I en omröstning hos Euronews svarade en klar majoritet att de inte vill ta till vapen för att försvara EU:s gränser.

Det gör glappet tydligt: den politiska brådskan är hög – men den folkliga beredskapen är långt ifrån självklar.

Baltikum och Norden tränar befolkningen

Det är framför allt länder nära Ryssland som tagit täten i att förbereda civilsamhället.

I Sverige har myndigheterna åter lyft fram broschyren “Om krisen eller kriget kommer”, som kan beställas och laddas ned via MSB:s officiella sida och informationsportalen. 

Finland har i sin tur publicerat en omfattande guide till hushållen om hur man förbereder sig för kriser och undantagssituationer, enligt Finlands inrikesministerium och rapportering hos Yle.

I Estland finns motsvarande vägledning från räddningsmyndigheten, med checklistor och råd om bland annat varningar, skydd och evakuering, enligt Estonian Rescue Board.

Bryssels plan: “Militärt Schengen” och snabbare transporter

På EU-nivå är ett av de mest konkreta projekten att få bort flaskhalsar när trupper och tung materiel ska passera gränser. EU:s idé om ett “militärt Schengen” innebär att tillstånd och tullformaliteter ska kortas radikalt.

Målet är att transit ska kunna godkännas inom tre dagar i fredstid och inom sex timmar vid kris, enligt både Euronews och EU-kommissionen.

Nya pengar: lån, industristöd och gemensamma inköp

EU försöker också lösa ett gammalt problem: att Europas försvar är splittrat mellan många länder och system som inte alltid fungerar ihop.

En central del är SAFE, ett nytt instrument där EU kan låna upp till 150 miljarder euro för att hjälpa medlemsländer att snabbt öka gemensam försvarsupphandling, enligt EU-kommissionen.

Parallellt finns EDIP – European Defence Industry Programme – ett EU-program på 1,5 miljarder euro för att stärka den europeiska försvarsindustrin, enligt Europeiska rådet.

EU-budgeten: 131 miljarder till försvar och rymd

I EU-kommissionens förslag till långtidsbudget 2028–2034 pekas försvar och rymd ut som ett prioriterat område. Enligt EU-kommissionens budgetsida ska 131 miljarder euro gå till investeringar i försvar, säkerhet och rymd – “fem gånger mer” än tidigare nivå på EU-nivå.

USA-pressen: Nato-målet spikas

USA:s krav på att Europa tar större ansvar syns också i Nato. På toppmötet i Haag 2025 beslutade alliansen om ett nytt mål där länderna ska nå 5 procent av BNP i samlade försvars- och säkerhetsrelaterade investeringar till 2035, enligt Natos officiella deklaration.

Tiden är Europas största motståndare

EU bygger strukturer, skruvar upp budgetar och försöker skapa snabbare beslutskedjor. Men det mest avgörande testet handlar om tempo: kan Europa hinna gå från planer till verklig, fungerande beredskap – innan hotbilden tar nästa steg?

Och lika viktigt: även om Bryssel blir snabbare, återstår frågan som opinionsmätningarna blottar. Om kriget kommer närmare – vem är egentligen beredd att försvara Europa?