Jens Asbjørn Bøgen
En namninsamling för att vägra acceptera honom som ambassadör har hittills fått mer än 4 000 underskrifter.
Den tidigare amerikanske kongressledamoten Billy Long är USA:s president Donald Trumps val till posten som USA:s ambassadör i Island.
Hittills har dock omkring 4 300 islänningar undertecknat en namninsamling för att få Islands utrikesminister att vägra acceptera Long som ambassadör (Island har cirka 400 000 invånare).
Varför, kanske du undrar? På grund av det som Long själv kallar ett ”skämt”, men som har väckt stor oro på Island.
Guvernör för den 52:a delstaten
Den 14 januari 2026 rapporterade flera medier att Billy Long skämtsamt hade sagt till amerikanska lagstiftare att Island skulle bli USA:s 52:a delstat och att han själv skulle bli guvernör.
Under normala omständigheter hade skämtet sannolikt endast betraktats som smaklöst från en blivande ambassadör. Med tanke på det nuvarande geopolitiska läget är islänningarna dock bestörta över kommentaren.
Danmark, Grönland och USA befinner sig i en diplomatisk kris till följd av Donald Trumps önskan att ”ha” Grönland. USA:s president har tidigare sagt att Kanada skulle kunna bli den 51:a delstaten för att undvika tullar. Trump har hotat både Kuba och Colombia, och under den första helgen 2026 genomförde USA en militär operation i Venezuela där diktatorn Nicolás Maduro tillfångatogs.
Long backar
Uttalandena ska enligt uppgift ha gjorts på tisdagskvällen i representanthusets plenisal och var formulerade som ett svar på skämt om att Jeff Landry, Trumps amerikanske specialutsände för Grönland, skulle bli guvernör där.
”Det fanns inget allvar bakom detta. Jag var med några personer som jag inte hade träffat på tre år, och de skämtade om att Jeff Landry skulle bli guvernör på Grönland. Sedan började de skämta om mig, och om någon tog illa vid sig av det så ber jag om ursäkt”, sade Long till Arctic Today.
Officiella reaktioner på Island
Kommentarerna väckte kritik på Island. Utrikesdepartementet bekräftade tidigt på torsdagen, enligt lokala medier, att man hade kontaktat USA:s ambassad i Reykjavík för att begära ett klargörande.
I en intervju med tidningen MBL sade Sigmar Guðmundsson från det styrande partiet Viðreisn att uttalandena speglade ett djupare problem.
”Det säger sig självt att detta är ytterst allvarligt för ett litet land som Island. Vi måste inse att alla säkerhetsargument som amerikanerna för fram när det gäller Grönland också gäller Island. Det handlar om dessa två öars geografiska läge”, sade han.
Ursäkt och sammanhang
Long sade till Arctic Today att han inte kände till reaktionerna på Island eller utrikesdepartementets förfrågan, men att han förstod känsligheten med tanke på spänningarna mellan Grönland, Danmark och USA.
”Jag ber om ursäkt och det är min enda kommentar. Jag ser fram emot att arbeta med människorna på Island och jag beklagar att det uppfattades på det sättet. Jag var med en grupp vänner och det fanns inget allvar i det”, sade han.
Long har ännu inte bekräftats av USA:s senat.
Källor: Politico, Arctic Today, MBL
