Ida Hansson
I flera europeiska länder har det den senaste tiden förts resonemang om att Rysslands militära förmåga är så hårt pressad av kriget i Ukraina att ett bredare hot mot Europa ligger flera år bort.
Bedömningar från bland annat Danmark och Tyskland har pekat på att Ryssland tidigast mot slutet av decenniet skulle kunna återta sådan kapacitet.
Men den bilden ifrågasätts nu tydligt av chefen för den svenska militära underrättelsetjänsten Must. I en intervju med TV4 Nyheterna varnar Thomas Nilsson för att tala om ”lugna år” i säkerhetspolitiken.
Han menar att resonemang om säkra tidsfönster riskerar att skapa en falsk känsla av trygghet – och att hotet inte låter sig placeras i ett schema.
Försvagat – men långt ifrån ofarligt
Enligt Nilsson har Ryssland förlorat stora delar av sin markmilitära förmåga i Ukraina. Stridskrafter har slagits ut och resurser är hårt bundna till fronten.
Samtidigt betyder det inte att landet saknar möjligheter att agera på andra sätt.
Must-chefen pekar på att Ryssland fortfarande har betydande resurser kvar och att förmågan att orsaka skada inte enbart handlar om klassisk militär styrka.
Att utgå från att ingenting kan ske under de närmaste åren är, enligt honom, en förenkling.
Hotet är redan här
Nilsson betonar att hotbilden måste ses i ett bredare perspektiv än ett framtida väpnat angrepp. I stället handlar det om ett säkerhetsläge där påtryckningar och angrepp kan ske löpande, i olika former och med olika intensitet.
I TV4 Nyheternas rapportering framhåller han att utvecklingen snarare går mot ett mer instabilt läge, där riskerna ökar snarare än minskar.
Några tydliga ljuspunkter ser han inte i nuläget.
Militärt hot – och ett pågående parallellt krig
Enligt Must finns det två huvudsakliga hot mot Sverige. Det ena är det långsiktiga militära hotet från Ryssland, som även Nato pekar ut som den mest avgörande säkerhetsutmaningen.
Det andra hotet pågår redan i vardagen: rysk hybridkrigföring.
Den tar sig uttryck genom cyberangrepp, sabotage, desinformation och andra metoder som syftar till att skapa osäkerhet och påverka samhällets funktioner.
Sårbarheter i ett modernt samhälle
Nilsson pekar på att ett högt digitaliserat samhälle som Sverige har inneboende sårbarheter. Störningar i betalningssystem, kommunikation eller samhällsviktig infrastruktur kan snabbt få stora konsekvenser – även utan öppna militära handlingar.
Budskapet från Must-chefen är tydligt: Ryssland är pressat, men inte passivt. Och hotet bör tas på allvar redan nu – inte först om några år.
Källa: TV4 Nyheterna
