Kathrine Frich
Nytt videomaterial som cirkulerar på nätet har väckt tvivel kring ett ryskt experimentellt vapensystem som har marknadsförts som en innovation på slagfältet.
Militära analytiker säger att bilderna snarare belyser allvarliga konstruktionsproblem än ett teknologiskt genombrott.
Systemet, känt som Malvina-M, verkar ha stora svårigheter med stabilitet, precision och kontroll.
En modifierad plattform
Ryssland har utvecklat Malvina-M som ett markbaserat robotiserat vapen utrustat med en engångsmodul för missiler.
Den lätta plattformen har försetts med två avfyrningsskenor hämtade från TOS-1A ”Solntsepyok”, ett tungt eldkastarsystem som normalt är monterat på ett stridsvagnschassi.
TOS-1A avfyrar termobariska raketer och har en effektiv räckvidd på cirka 4,5 till 6 kilometer.
På grund av den korta räckvidden har systemet i allt högre grad blivit ett mål för ukrainskt artilleri och drönare.
Malvina-M konstruerades för att kunna ta sig närmare ukrainska positioner och avfyra på kort håll utan att riskera en besättning.
Tung last
Ryska ingenjörer har beväpnat plattformen med två 220 millimeter MO.1.01.04M termobariska missiler.
Varje projektil väger omkring 213 kilogram, vilket begränsar systemet till endast två avfyrningsskenor.
Skenorna och plattformens chassi har försetts med metallskydd för att skydda fordonet från de intensiva lågorna och heta gaserna som uppstår vid avfyrning.
Analytiker noterar att det minskade antalet missiler är en tydlig avvikelse från den ursprungliga Solntsepyok, som bär 24 raketer.
Problem i full dager
Videoklipp som publicerats på Telegram visar hur Malvina-M rycker kraftigt bakåt efter att ha avfyrat sin första missil.
Trots stabiliserande stöd roterar plattformen synligt under kraften från avfyrningen.
Analytiker vid Defense Express säger att denna instabilitet kan orsaka allvarliga problem med träffsäkerheten. Vid en salva med två missiler varnar de för att den första raketen kan slå ner nära det avsedda målet, medan den andra kan avvika i en helt annan riktning.
Detta beteende har fått experter att ifrågasätta påståenden om systemets stridseffektivitet.
Oro för precisionen
En annan stor svaghet som analytiker lyfter fram är styrningen.
TOS-1A förlitar sig på en ballistisk dator och en laseravståndsmätare för att förbättra precisionen. Malvina-M saknar dessa system.
Tidigare utbildningsmaterial har visat att de termobariska missilerna i sig har stor spridning och potentiellt kan missa mål med hundratals meter.
Även om termobariska stridsspetsar kan orsaka skada trots begränsad precision, menar experter att avfyrning av endast två raketer inte kan kompensera för så stora siktningsfel.
Som följd säger analytiker att Malvina-M framstår mer som en riskfylld improvisation än som en tillförlitlig lösning på slagfältet.
Källor: Defense Express, Telegram-material, Wirtualna Polska
