Ida Hansson
Debatten om Europas säkerhet har skärpts på nytt.
Kriget i Ukraina, Trumps utspel om Grönland och växande krav på europeisk självständighet har satt Nato under press.
Nu slår alliansens ledning fast ett tydligt budskap.
Utan USA står Europa svagt.
Tydlig varning
Enligt Politicos rapportering sade Natos generalsekreterare Mark Rutte inför Europaparlamentets försvars- och utrikesutskott att Europa inte kan försvara sig på egen hand.
Han avfärdade tanken på att EU eller Europa som helhet skulle kunna ersätta USA:s roll i Nato.
Rutte beskrev idén om en fristående europeisk försvarspelare som innehållslös och varnade för att parallella strukturer skulle leda till dubbelarbete.
Ett sådant skifte, menade han, skulle dessutom gynna Rysslands president Vladimir Putin.
Trump och Nato
Uttalandena kom bara dagar efter att Donald Trump åter skapat oro inom alliansen genom hot om tullar och utspel om Grönland. Trots detta betonade Rutte att USA fortsatt är djupt engagerat i Nato och att Washington behöver alliansen lika mycket som Europa gör.
Han pekade också på Trumps roll i att pressa medlemsländerna att nå målet om minst två procent av BNP i försvarsutgifter – ett steg flera länder annars inte skulle ha tagit.
Ett dyrt alternativ
För Europa skulle ett försvar utan USA bli extremt kostsamt.
Rutte menade att även ett mål på fem procent av BNP inte skulle räcka om kontinenten försökte ersätta USA:s militära kapacitet, inklusive kärnvapenavskräckningen.
För många bedömare handlar detta inte om politisk vilja, utan om praktiska och ekonomiska begränsningar.
Ukraina och vapenköp
En annan konfliktlinje gäller stödet till Ukraina. Enligt Politico uppmanade Rutte EU att inte begränsa hur Kiev får använda ett planerat lån på 90 miljarder euro.
Han varnade för att krav på att i första hand köpa EU-tillverkade vapen kan bromsa Ukrainas försvar.
Han betonade att Europas försvarsindustri ännu inte kan leverera tillräckligt snabbt för att möta Ukrainas akuta behov.
Splittrat EU
Frågan delar medlemsländerna.
Frankrike, med stöd av Grekland och Cypern, vill prioritera europeiska leverantörer. Andra länder, som Tyskland och Nederländerna, förespråkar större flexibilitet.
Samtidigt har Europaparlamentet valt att snabbspåra lånet, som ska gälla till 2027, medan förhandlingar om detaljerna fortsätter.
Källa: Politico
