Emil Martesen
Ett lagförslag kan förändra hur du identifierar dig digitalt och få betydelse för både myndigheter och medborgare.
Att kunna styrka sin identitet digitalt har blivit en grundförutsättning för att fungera i det moderna samhället.
Utan e-legitimation blir även enkla saker, som att kontrollera sitt bankkonto eller ha kontakt med myndigheter, snabbt krångliga.
Under många år har en och samma lösning varit det självklara valet, vilket har förenklat vardagen för de flesta, men också skapat ett starkt beroende av ett enda system.
Det beroendet vill regeringen nu minska.
Det skriver Nyheter24.
En ny lag ritar om spelplanen
Ett lagförslag som nyligen har skickats ut på remiss innebär en tydlig förändring i hur digitala identitetslösningar ska användas.
Från och med den 1 december 2026 ska offentliga aktörer vara skyldiga att acceptera flera olika e-legitimationer vid inloggning till digitala tjänster.
Det innebär att lösningar som är godkända av myndigheten Digg ska kunna användas på lika villkor, förutsatt att de uppfyller de fastställda säkerhetskraven.
Syftet är att minska sårbarheten i systemet och göra samhället mindre känsligt om en enskild lösning drabbas av tekniska problem.
Staten lanserar en egen e-legitimation
Som en del av förändringen planerar staten även att införa en ny statlig e-legitimation.
Den ska utfärdas av Polismyndigheten och kopplas till ett fysiskt identitetskort, till exempel det nationella id-kortet.
Enligt regeringen kommer den nya lösningen att hålla den högsta säkerhetsnivån, något som i dag saknas i motsvarande form.
Samtidigt banas väg för att alternativa lösningar, som Freja+, ska bli ett vanligare inslag på inloggningssidor hos offentliga aktörer.
Tusentals aktörer berörs
Lagförslaget får konsekvenser för en stor del av den offentliga sektorn. Enligt tidningen Realtid kan upp till 20.000 aktörer omfattas av kraven.
Det gäller inte bara statliga myndigheter och kommuner, utan även privatägda verksamheter som finansieras med offentliga medel, såsom skolor, hälso- och sjukvård samt social omsorg.
Helt kommersiella tjänster, som nätbutiker och streamingplattformar, omfattas däremot inte av den nya lagen.
Större valfrihet för medborgarna
För medborgarna innebär förändringen framför allt ökad flexibilitet.
På kort sikt krävs inga åtgärder, men på längre sikt kommer många att märka att antalet inloggningsalternativ ökar.
Regeringen framhåller även att lagändringen kan bidra till att minska den digitala exkluderingen.
Personer som i dag har svårt att använda vissa lösningar får därmed bättre möjligheter att ta del av det digitala samhället på sina egna villkor.
