Mimmo Wiestål Fischetti
Juli bjöd på högre priser än i juni – men enligt experterna är det ingen anledning till panik
Inflationen tog fart i juli och landade på 3,0 procent enligt det viktiga måttet KPIF, visar SCB:s preliminära siffror. Det är en liten ökning från juni då inflationen låg på 2,8 procent – men fortfarande något under vad analytikerna hade räknat med.
– Det känns ju högt, men det är inte oroväckande, säger oberoende ekonomen Claes Hemberg i TV4:s Nyhetsmorgon.
Priserna stiger – elen sticker ut
Bland de varor som blev dyrare sticker elen ut med en genomsnittlig prisökning på hela nio procent. Enligt SCB:s prisstatistiker Maria Bennis har både KPI och KPIF ökat, medan det mer rensade måttet KPIF-XE – där energi och andra volatila priser räknas bort – faktiskt minskade.
Claes Hemberg förklarar uppgången med både geopolitik och väder:
– Vi har en tullpresident i USA som gör att företagen höjer priserna i förebyggande syfte, precis som de gjorde under pandemin. Samtidigt har värmeböljan i södra Europa ökat behovet av att kyla bostäder, vilket driver upp elförbrukningen och priserna, säger han.
Han varnar för att inflationen kan hoppa upp ytterligare, med upp till en procentenhet vissa månader – men att det inte betyder att den är på väg att skena.
Riksbanken väntas hålla räntan stilla
Den 20 augusti är det dags för Riksbankens nästa räntebesked. Trots inflationsuppgången väntas styrräntan ligga kvar på två procent – och enligt Hemberg kan den stanna där ganska länge.
– Kanske i tre år. Vi har en låg ränta historiskt sett, så man ska inte hoppas på att den sjunker särskilt mycket mer den närmaste tiden, säger han.
Men han tonar också ned risken för räntehöjningar. Enligt honom är den nuvarande prisuppgången en slags ”sommarinflation”, driven av ökad konsumtion under semesterperioden – snarare än något som tyder på en överhettad ekonomi.
Positiva tecken bakom pristrycket
Trots stigande priser ser Hemberg vissa ljuspunkter.
– Det betyder att konjunkturen är på väg tillbaka. Det är egentligen något positivt, även om det blir stökigt i plånboken, säger han.
Riksbankens kommande besked lär därför fokusera mer på att hålla kursen än att strama åt. Frågan är snarare hur hushållen ska hantera en vardag där både elräkningen och matkostnaderna kan svänga rejält – inte minst när semestern är över.
