Mimmo Wiestål Fischetti
När kontanter försvinner riskerar äldre att lämna ifrån sig kort och koder för att få vardagen att fungera.
Samtidigt kan digitala betalningar göra det svårare för våldsutsatta kvinnor att ta sig ur en farlig relation. Nu kräver flera organisationer att möjligheten att betala kontant stärks.
Sveriges snabba övergång till digitala betalningar har en baksida för människor som inte själva kan eller säkert kan använda kort, appar och bank-id.
Under Kontantupprorets seminarium i Almedalen lyftes framför allt två grupper fram: äldre som behöver hjälp med sina inköp och kvinnor som lever med våld och ekonomisk kontroll.
Seminariet hade rubriken ”Kontanter som skydd för de mest utsatta” och arrangerades av Kontantupproret.
I Almedalsveckans officiella program beskrivs hur kontantlösheten kan skapa problem för just våldsutsatta kvinnor och äldre med hjälpbehov.
Kontanter kan ge våldsutsatta en väg ut
För en person som lever med en kontrollerande partner kan möjligheten att göra betalningar utan digitala spår vara avgörande.
Adine Samadi, ordförande för ROKS, Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, varnade för att digitala betalningsmedel kan användas för ekonomisk kontroll.
– För att kunna frigöra sig från våld är kontanter i många fall en förutsättning. De digitala betalmedlens och betalkortens samhälle blir verktyg för en våldsam man att kontrollera drabbade och utsatta kvinnor, sa Adine Samadi.
ROKS och Kontantupproret har tidigare pekat på att bland annat kortköp, Swish och mobilt bank-id kan göra det möjligt att följa en persons ekonomi digitalt.
Problemet ser annorlunda ut för äldre, men även där kan bristen på fungerande alternativ skapa utsatthet.
SPF Seniorernas generalsekreterare Peter Sikström beskrev hur äldre som behöver hjälp med vardagsinköp i praktiken kan känna sig tvungna att lämna över kort och kod.
– Att lämna ut kort och koder är inte tillåtet, men sker ändå ofta av nöd.
Han sammanfattade situationen hårt:
– Samhället utsätter äldre för en omöjlig situation. De får inte lämna ut koder och kort men ges inget val. De tvingas därmed göra något brottsligt. Det kontantlösa samhället tvingar dem att bli brottslingar, skriver Senioren.
Riksbanken vill behålla flera sätt att betala
Frågan handlar också om Sveriges beredskap.
Riksbanken rekommenderar hushållen att ha flera betalningsalternativ och anger omkring 1 000 kronor i kontanter per vuxen som ett riktmärke för hemberedskapen.
Kontanter kan bli särskilt viktiga vid störningar i datakommunikation och digitala betaltjänster.
Sedan den 1 juli 2026 måste dessutom livsmedelsbutiker och apotek, med vissa undantag, ta emot kontanter.
I andra delar av handeln kan företag fortfarande i många fall välja bort kontantbetalningar.
För organisationerna bakom kritiken är kärnfrågan därför större än valet mellan sedlar och digital teknik.
De vill att människor som av säkerhets-, ålders- eller beredskapsskäl behöver kontanter också ska kunna använda dem i praktiken.
När samhällets betalningar digitaliseras återstår därmed den politiska frågan: hur långt ska utvecklingen få gå om människor samtidigt riskerar att förlora ett betalningssätt som de är beroende av?
