Startsida Ekonomi Sparar du också för lite? Så stor buffert behöver du...

Sparar du också för lite? Så stor buffert behöver du ha enligt experter

Ekonomi, Pengar
fizkes / Shutterstock

Många svenskar har för lite pengar undanlagda för oväntade kostnader.

En buffert på sparkontot kan ge ekonomisk trygghet, men experter varnar samtidigt för att låta pengarna ligga kvar på lönekontot där räntan ofta är nära noll, skriver E55. 

Nästan hälften av svenskarna har mindre än 10 000 kronor sparade för oförutsedda utgifter. 

Det är en nivå som många ekonomer bedömer som otillräcklig, särskilt när större kostnader kan dyka upp snabbt.

En trasig bil, en oväntad tandläkarräkning eller en period utan inkomst kan bli svår att hantera utan en ekonomisk reserv.

Finansinspektionen har tidigare pekat på att många hushåll saknar en tillräcklig buffert för ekonomiska överraskningar.

Lönekontot är fel plats för stora sparpengar

Ett vanligt misstag är att låta bufferten ligga kvar på samma konto som lönen kommer in på. 

Hos många storbanker ger lönekonton ingen eller mycket låg ränta, vilket innebär att pengarnas köpkraft minskar över tid när priserna stiger.

Finansiella rådgivare rekommenderar därför att endast ha pengar för den närmaste vardagen på lönekontot.

Barbara Ginty, finansiell rådgivare i USA, anser att en till två månaders utgifter räcker där. Resten av bufferten bör placeras på ett sparkonto med bättre ränta.

“Din krisfond är där du ska ha merparten av dina kontanter”, säger hon till Fortune.

Tre månaders utgifter är en vanlig riktlinje

Hur stor buffert som behövs beror på livssituation och ekonomi. 

En vanlig rekommendation är att ha motsvarande två till tre nettolöner sparade.

För hushåll med större ansvar kan behovet vara betydligt högre.

Den som äger villa, har barn eller är ensam försörjare kan behöva en större ekonomisk marginal. 

Barbara Ginty rekommenderar exempelvis att ensamstående föräldrar kan behöva sex till tolv månaders utgifter i reserv.

Även valet av sparkonto kan göra stor skillnad. 

Mindre banker och nischbanker erbjuder ofta högre sparränta än traditionella storbanker, ibland över 3 procent på konton med rörlig ränta och fria uttag.

För den som kan avvara pengarna under en längre tid kan bundna konton ge ytterligare ränta.

Sparpengarna behöver inte finnas i samma bank som lönekontot. Det viktiga är att jämföra villkor och kontrollera att kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin.

Ett enkelt sätt att bygga upp bufferten är att automatisera sparandet. Genom en stående överföring varje månad flyttas pengarna innan de hinner användas till annan konsumtion.

För många hushåll kan ett sådant system vara skillnaden mellan ekonomisk stress och en stabilare vardag.

Ads by MGDK