Mimmo Wiestål Fischetti
Regeringen vill satsa nästan 16 miljarder kronor på att halvera matmomsen i höstbudgeten. Men flera ekonomer och debattörer menar att reformen inte kommer att gynna svenska hushåll – utan i första hand öka vinsterna hos matjättarna.
Budgetpropositionen för 2026 – stora satsningar på hushållen
På måndagsmorgonen presenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M) regeringens budgetproposition för 2026. Totalt satsas 47,6 miljarder kronor på att stärka hushållens ekonomi. Pengarna fördelas bland annat på ett nytt jobbskatteavdrag, sänkt elskatt och höjt bostadsbidrag. Men en av de största posterna är den sänkta matmomsen, som beräknas kosta staten 15,94 miljarder kronor, enligt Nyheter24.
Så här ser fördelningen ut enligt regeringens budget:
- Nytt jobbskatteavdrag: 21,4 miljarder
- Sänkt matmoms: 15,94 miljarder
- Sänkt elskatt: 6,52 miljarder
- Högkostnadsskydd på elpriset: 1 miljard
- Sänkt förskoleavgift: 1 miljard
- Höjt tak i bostadsbidraget: 0,73 miljarder
- Sänkt skatt för svenskar i utlandet: 0,34 miljarder
- Slopad fordonsskatt för husvagnar: 0,19 miljarder
(Källa: TT)
Kritik: ”Det gynnar Ica-handlarna – inte konsumenterna”
Regeringens plan är att matmomsen ska sänkas från 12 till 6 procent fram till den 31 december 2027. Syftet är att pressa ner priserna i butikerna, men flera experter är skeptiska.
– Det kommer i längden att gynna Ica-handlarnas vinster snarare än svenska konsumenter, säger Elinor Odeberg på tankesmedjan Arena Idé till Aftonbladet.
Även Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg varnar för att det kan bli svårt att följa upp att sänkningen verkligen kommer hushållen till del.
– Jag tror att det blir svårt att kontrollera att priserna faktiskt sänks och bibehålls på den nivån. Det kommer krävas omfattande kontroller, och det är inte säkert att vi får den prisminskning som regeringen hoppas på, säger hon till tidningen.
Alternativet: ”Höj barnbidraget istället”
Elinor Odeberg pekar på att regeringen hade kunnat använda miljarderna på ett mer direkt sätt för att stötta hushållen.
– Det hade gått att höja barnbidraget med 50 procent för de pengarna. Det hade varit en välkommen satsning i ett läge där konjunkturen är svag och barnfamiljer är de som drabbats hårdast av ökade kostnader för mat och boende, säger hon till Aftonbladet.
Fortsatt debatt om hushållens köpkraft
Matpriserna har de senaste åren pressat många svenska hushåll, och frågan om hur regeringen bäst kan stärka köpkraften lär bli fortsatt omstridd. Om sänkt matmoms verkligen kommer att märkas i plånboken för konsumenterna återstår att se – men kritikerna tvekar.
