Folk upplever i allt högre grad att det är svårt att balansera arbete och familjeliv, även i länder som är kända för starka sociala trygghetssystem.
I de nordiska länderna lyfts välfärdsmodellen ofta fram som en förebild för balans mellan arbete och privatliv, med generösa barnomsorgssystem och starkt socialt stöd.
Ändå visar nya siffror från Danmark att även här kämpar föräldrar för att få vardagen att gå ihop. Om pressen är så tydlig i ett av världens mest stödjande välfärdssystem väcker det en bredare fråga: Hur ser situationen ut i övriga Norden – och i världen?
Data som DR rapporterar från Dansk Magisterförening visar att mer än hälften av föräldrar med små barn upplever att de saknar tid för både arbete och familjeliv.
Denna spänning märks i vardagens situationer. Fasta kontorstider krockar med hämtning på förskolan. Möten drar ut på tiden medan barn väntar. Även i system som är utformade för att stödja familjer lämnar heltidsarbetets struktur lite utrymme för flexibilitet.
Janne Gleerup, organisationens ordförande, beskriver en vardag präglad av ständiga krav, där små barns behov läggs ovanpå redan fulltecknade scheman.
Resultaten utmanar föreställningen att starka välfärdssystem i sig kan lösa ekvationen kring balans mellan arbete och privatliv.
Luckor i hemmet
Pressen är inte jämnt fördelad. Kvinnor rapporterar betydligt högre nivåer av tidsbrist än män, enligt en Norstat-undersökning som citeras av DR.
När störningar uppstår, som när ett barn är sjukt, är det fortfarande mer sannolikt att mödrar anpassar sin arbetsdag eller stannar hemma. Detta mönster kvarstår trots att båda föräldrarna i hög grad deltar på arbetsmarknaden.
”Kvinnor tar fortfarande de flesta vab-dagarna. Och det är också oftare de som går runt med dåligt samvete”, säger Gleerup, enligt DR.
Laust Høgedahl, arbetsmarknadsforskare vid Aalborgs universitet, pekar på en djupare obalans:
”Vi har varit bra på att få in kvinnor på arbetsmarknaden, men inte på att anpassa den till familjer med två heltidsarbetande föräldrar.”
Bortom Danmark
Belastningen påverkar redan välbefinnandet. Många föräldrar uppger att de känner sig utmattade efter arbetsdagen, med begränsad energi kvar för familjen, samtidigt som en majoritet säger att de känner sig stressade av att försöka leva upp till förväntningar i båda rollerna.
Föräldrar efterlyser mer anpassningsbara arbetsformer. Förslag inkluderar kortare arbetsveckor, flexibla arbetstider och möjlighet att arbeta hemifrån vid behov.
Gleerup varnar dock för att deltidsarbete inte är en fullständig lösning om det innebär att ansvaret flyttas över på individer snarare än på arbetsgivare eller beslutsfattare.
Høgedahl tillägger att utan förändringar kan vissa föräldrar lämna arbetsmarknaden, medan andra stannar kvar men lever med fortsatt stress och trötthet.
I länder som ofta ses som riktmärken för familjevänlig politik tyder resultaten på att utmaningen är djupare än enbart förmåner.
Om till och med väl understödda system i Norden har svårt att förena arbete och familjeliv kan klyftan vara ännu större i länder med svagare skyddsnät.
Källa: DR