Alltid på jobbet? Så bryter du beroendet av att prestera

Begreppet ”workaholism” myntades redan 1971 av psykologen Wayne Oates, som beskrev det som ett tvångsmässigt behov av att ständigt arbeta. Sedan dess har forskare diskuterat var gränsen går mellan engagemang och beroende. Även om diagnosen inte finns i den medicinska handboken, betraktas arbetsberoende som ett verkligt psykiskt tillstånd med tydliga konsekvenser för hälsa och livskvalitet.

När arbetet blir ett beroende

Enligt psykologen Matt Glowiak är arbetsnarkomani ett kroniskt och tilltagande tillstånd där en person utvecklar ett emotionellt och socialt beroende av arbete. De som drabbas upplever ofta ångest, skuld eller oro när de inte arbetar. Dr. Brian Wind menar att personer med detta beroende offrar sömn, fritid och relationer för att tillfredsställa sitt ständiga behov av att prestera.

Långa arbetsdagar är inte alltid samma sak

Att arbeta mycket betyder inte nödvändigtvis att man är arbetsnarkoman. Många yrken kräver helt enkelt långa pass, men det betyder inte att man är besatt av sitt arbete. Problemet uppstår när någon inte kan koppla bort jobbet mentalt och känner sig stressad eller tom när de inte arbetar.

Samhället som uppmuntrar överarbete

I vår kultur hyllas ofta hårt arbete och prestation. Chefer och kollegor ger beröm, vilket kan maskera ett beroende. Många rättfärdigar sitt beteende med att de är ambitiösa eller målmedvetna – utan att inse att gränsen mellan driv och destruktivitet redan har passerats.

När kroppen säger ifrån

Oförmågan att släppa tankarna på jobbet kan leda till allvarliga hälsoproblem. Forskning visar att kronisk stress ökar risken för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Sömnbrist, ångest och depression är vanliga följder när hjärnan aldrig får vila.

Relationer som glider isär

Ett arbetsberoende påverkar inte bara den som drabbas, utan även familj och vänner. Den ständiga frånvaron – både fysisk och mental – leder ofta till ensamhet och känslomässig distans. Många upplever även skuld och konflikter när arbetet alltid kommer i första hand.

Hur arbetsnarkomani uppstår

Bakom beteendet finns ofta djupare orsaker. En del har vuxit upp i familjer där arbete värderades över allt annat, vilket gör överdrivet slit till en livsstil. För andra är arbete ett sätt att hantera trauma, sorg eller osäkerhet – en strategi som blir svår att bryta när den en gång fungerat.

Ett beroende som kan behandlas

För att kunna förändras måste man först inse att man har ett problem. Många ser inte sambandet mellan överarbete och psykisk ohälsa eftersom arbetet ger bekräftelse och status. Med hjälp av terapi, självrannsakan och stöd från omgivningen kan man börja bygga en sundare balans mellan arbete och återhämtning.

Sätt gränser för arbetet

Att bestämma en fast tid för när arbetsdagen ska ta slut är ett enkelt men effektivt första steg. Det hjälper hjärnan att varva ner och frigör tid för vila. Produktivitet handlar inte alltid om att jobba längre – utan om att arbeta smartare och mer fokuserat inom rimliga ramar.

Skapa rutiner utanför jobbet

Planera in aktiviteter efter arbetstid, som promenader, meditation, matlagning eller en stund med en bok. En tydlig struktur gör det lättare att skilja mellan arbete och fritid. När nya vanor etableras blir de en naturlig motvikt till det ständiga arbetstempot.

Vårda relationerna

Att medvetet avsätta tid för familj och vänner är en viktig del av återhämtningen. Skriv gärna in sociala möten i kalendern om det behövs för att påminna dig själv. Relationer ger perspektiv, närhet och stöd – något som arbetsnarkomaner ofta har försakat.

Hjälp finns att få

Samtalsterapi och stödgrupper kan vara till stor hjälp. Terapeuter kan också upptäcka om överarbetandet är kopplat till andra diagnoser, som OCD eller bipolär sjukdom, enligt Healthline. Med rätt behandling och nya rutiner går det att hitta balans – och att leva ett liv där arbetet inte längre tar över allt.