Är periodisk fasta säker? Vetenskapen säger ja – men inte för alla

Periodisk fasta blir allt mer populärt – men fungerar det verkligen? Och vilka är riskerna?

Vad är periodisk fasta?

Periodisk fasta är en kosthållning där man växlar mellan att äta och att fasta enligt ett bestämt schema. Det finns flera olika varianter, inklusive 5:2, 16:8 och Fast-5, men alla bygger på konceptet att man har ett så kallat ”ätfönster”.

Fokus på NÄR istället för VAD

När man tänker på dieter handlar det ofta om vad man ska äta – och ännu oftare vad man inte får äta. Periodisk fasta fokuserar inte på det. I stället handlar det om att ha ett tidsfönster under dagen då man får äta i princip vad man vill. Under fastan får man inte konsumera några kalorier – inte ens från drycker.

Hur fungerar det?

Teorin bakom periodisk fasta är att det tvingar kroppen att göra ett ”metaboliskt skifte”. När kroppens sockerreserver är uttömda, börjar den istället använda fett som energikälla.

Mer än bara fettförbränning

Forskning har visat att periodisk fasta är effektivt för viktkontroll, men det verkar även förbättra minnet, stärka hjärtat, öka fysisk prestationsförmåga och hjälpa personer med typ 2-diabetes att sänka sina nivåer av blodsocker och insulin i fasta tillstånd.

16:8-metoden

En av de mest populära metoderna för periodisk fasta är 16:8-metoden, där man fastar i 16 timmar och har ett ätfönster på 8 timmar. Till exempel kan man hoppa över frukosten, äta lunch vid 12 och avsluta dagens sista måltid senast kl. 20. Då fastar man från kl. 20 till 12 nästa dag – totalt 16 timmar.

5:2-metoden

En annan mycket populär metod är 5:2-metoden. Här äter man normalt fem dagar i veckan, och begränsar kaloriintaget till 500–600 kalorier de andra två dagarna. Eftersom kalorigränsen är så låg väljer många att samla intaget till en middag tillsammans med familjen.

Fast-5-metoden

Fast-5 liknar 16:8-metoden, men skillnaden är att ätfönstret är ännu kortare – endast fem på varandra följande timmar istället för åtta.

Men är det säkert?

Generellt anses periodisk fasta vara säkert, men enligt Johns Hopkins Medicine bör man rådgöra med en läkare innan man börjar.

Tonåringar, diabetiker, blivande mammor

Barn och ungdomar under 18 år, gravida eller ammande kvinnor, personer med typ 1-diabetes och de med tidigare ätstörningar bör inte prova periodisk fasta.

Möjliga biverkningar

Enligt Johns Hopkins Medicine kan periodisk fasta påverka olika människor på olika sätt. Kontakta din läkare om du upplever ovanlig oro, huvudvärk, illamående eller andra symptom efter att du har börjat fasta.