De senaste tio åren har glutenfria produkter fyllt butikshyllorna, och miljontals människor har valt bort gluten i hopp om att slippa uppblåsthet, trötthet eller magont. Men forskningen visar att bara en liten andel faktiskt behöver undvika det. Celiaki, en autoimmun sjukdom där gluten skadar tunntarmen, drabbar ungefär en procent av befolkningen.
Just nu läser andra
De senaste tio åren har glutenfria produkter fyllt butikshyllorna, och miljontals människor har valt bort gluten i hopp om att slippa uppblåsthet, trötthet eller magont. Men forskningen visar att bara en liten andel faktiskt behöver undvika det. Celiaki, en autoimmun sjukdom där gluten skadar tunntarmen, drabbar ungefär en procent av befolkningen.
Självdiagnoser utan grund

Trots att vetenskapligt bekräftade glutenallergier är sällsynta, upplever många sig som ”glutenkänsliga” utan medicinsk utredning. Problemet är att självdiagnoser kan leda till felaktiga slutsatser och dölja den verkliga orsaken till magbesvären. Forskare menar att många helt enkelt undviker gluten i onödan.
Forskningen avslöjar andra orsaker

En internationell forskargrupp granskade 58 studier om icke-celiakirelaterad glutensensitivitet, publicerade i The Lancet. När deltagare omedvetet fick mat med och utan gluten märkte de flesta ingen skillnad. Många mådde till och med lika dåligt efter helt glutenfria måltider.
FODMAP – den verkliga boven

Forskarna pekar på att besvären ofta orsakas av FODMAPs – svårnedbrytbara kolhydrater som finns i till exempel vete, lök och vissa frukter. Dessa ämnen kan framkalla samma symtom som många felaktigt skyller på gluten. En del studier lyfter särskilt fram fruktaner, en typ av FODMAP, som en vanlig orsak till magproblem.
Irritabel tarm snarare än gluten

Andra forskningsresultat tyder på att många som tror att de är glutenintoleranta i själva verket lider av IBS, irritabel tarm. Sjukdomen har liknande symtom som glutenintolerans – gaser, smärta och uppblåsthet – men kräver helt andra behandlingsmetoder. En felaktig diagnos kan därför fördröja rätt vård.
Läs också
När hjärnan lurar kroppen

Psykologiska faktorer spelar också in. Enligt forskaren Jessica Biesiekierski kan vissa drabbas av ett så kallat ”noceboeffekt” – de förväntar sig att må dåligt av gluten, och därför gör de det, även när gluten inte är boven. Tankens kraft kan alltså påverka kroppens reaktioner starkare än man tror.
Nya riktlinjer från Norge

Den norska Celiakiföreningen har nyligen tagit bort begreppen ”glutenintolerans” och ”glutensensitivitet” från sina dokument. Enligt generalsekreteraren Hans Otto Engvold finns det ingen vetenskaplig grund för dessa diagnoser. Han menar att problemet snarare är att många börjar med glutenfri kost innan de testas, vilket gör korrekt diagnos omöjlig.
Rätt diagnos kräver gluten i kosten

För att kunna fastställa celiaki måste man äta gluten i flera veckor innan testet. Många missar detta steg, vilket gör att sjukdomen inte upptäcks. Engvold betonar att fokus bör ligga på att förbättra diagnostiken så att man kan skilja mellan celiaki, IBS och FODMAP-överkänslighet.
Glutenfritt är inte alltid hälsosamt

Trots att glutenfria produkter ofta marknadsförs som nyttiga visar forskning från OsloMet att de kan vara upp till fyra gånger dyrare än vanliga livsmedel – utan några extra näringsfördelar. Att välja bort gluten utan medicinsk orsak kan alltså bli både onödigt och kostsamt.
Så bör du göra vid magproblem

Experter råder personer med återkommande magbesvär att först testa sig för celiaki och veteallergi. Om dessa utesluts kan man pröva en låg-FODMAP-diet, men helst under dietistens eller läkarens vägledning. Att självexperimentera med glutenfritt kan annars förvärra problemen istället för att lösa dem.
Läs också
Källa: Forskning.no, The Lancet, och OsloMet University.