Kenneth Glad
Små förändringar i vardagsvanorna kan vara en realistisk väg till bättre välbefinnande. Fokus ligger på återkommande ansträngning, inte på perfekta rutiner.
För personer som sällan går till gymmet pekar forskare på en mer praktisk fråga: Hur ofta kan kroppen fås att lämna stillasittandet?
BBC rapporterar att Jo Blodgett, senior forskare vid University College London, studerar korta stunder av ansträngning som byggs in i vardagslivet.
Metoden kallas ”vigorous intermittent lifestyle physical activity” (korta intensiva inslag av fysisk aktivitet i vardagen), eller förkortat VILPA.
Vardagsrörelser kan höja intensiteten
VILPA innebär vanligtvis att man lägger till extra ansträngning i något som redan sker, till exempel att gå uppför en del av en trappa innan man tar hissen, gå raskt under den sista delen av pendlingen eller öka takten under en vanlig promenad.
– Det handlar om att hitta möjligheter i vardagen som får dig att pressa dig själv lite mer, säger Blodgett till BBC.
En studie publicerad i British Journal of Sports Medicine undersökte en annan metod: att bryta upp långa perioder av sittande.
Nästan 20 000 vuxna i USA följdes under 21 dagar, och fler än 11 000 av dem tog fem minuters promenadpauser var 30:e, 60:e eller 120:e minut.
Resultaten antydde att korta promenader förbättrade humöret och minskade tröttheten utan att försämra arbetsinsatsen. Pauser en gång i timmen verkade vara det mönster som var lättast att hålla fast vid.
Långa perioder av sittande är fortfarande ett problem
Frågan handlar inte bara om huruvida någon motionerar, utan också om hur stor del av dagen som tillbringas inaktiv.
Forskarna noterade att vuxna i höginkomstländer kan sitta mellan 11 och 12 timmar om dagen, vilket skapar långa perioder med mycket liten fysisk belastning.
Korta ansträngningsperioder och planerade promenadpauser är inte samma sak, men båda utmanar föreställningen att hälsovinster endast kan komma från organiserad träning.
Blodgett varnade för att schemalagd träning inte kan eliminera alla effekter av en stillasittande livsstil:
– Trettio minuter på gymmet är bara en mycket liten del av det hela. Vad händer med de övriga 23 och en halv timmarna?
Emily McGrath, senior hjärtsjuksköterska vid British Heart Foundation, säger att resultaten stödjer enkla inslag som en fem minuters promenad varje timme, samtidigt som hon påpekar att mer forskning behövs.
Studien byggde på självrapporterade uppgifter och pågick endast i tre veckor, vilket gör att de långsiktiga effekterna på hjärthälsan fortfarande är osäkra. Ändå är rådet tydligt: Bryt upp sittandet, lägg till extra ansträngning där det är möjligt och rör dig oftare.
Källor: BBC, British Journal of Sports Medicine.
