Ida Hansson
Illamående, kramper, diarré och kräkningar kan göra det svårt att veta vad du egentligen drabbats av. Symptomen överlappar kraftigt, och ibland är det samma virus eller bakterier som orsakar båda tillstånden. Ändå finns det ledtrådar som kan hjälpa dig att förstå vad som ligger bakom din sjukdom. Det kan vara avgörande för att välja rätt åtgärder och för att veta när du ska söka vård.
Illamående, kramper, diarré och kräkningar kan göra det svårt att veta vad du egentligen drabbats av. Symptomen överlappar kraftigt, och ibland är det samma virus eller bakterier som orsakar båda tillstånden. Ändå finns det ledtrådar som kan hjälpa dig att förstå vad som ligger bakom din sjukdom. Det kan vara avgörande för att välja rätt åtgärder och för att veta när du ska söka vård.
Vad som egentligen orsakar de två sjukdomarna
Matförgiftning uppstår när mat har blivit förorenad av bakterier, virus, parasiter eller toxiner. I vissa fall handlar det inte om själva livsmedlet, utan om kemiska ämnen som hamnat i maten. En ”magsjuka” sprids däremot oftare via kontakt mellan människor, smittade ytor eller förorenat vatten. Norovirus är en vanlig orsak till båda – vilket gör det extra svårt att skilja dem åt.
Så sprids matförgiftning
Livsmedel kan bli förorenade i nästan varje steg av hanteringen. Det kan ske på gården där råvaran produceras, i fabriker, i butiken eller under transporten hem. Felaktig förvaring eller bristande hygien i köket kan också leda till att maten blir farlig att äta. Vanliga bakterier bakom matförgiftning är Salmonella, E.coli och Staphylococcus aureus.
Så sprids magsjuka – varför viruset når så långt
Virus som norovirus och rotavirus sprids lätt via smittade händer, ytor eller genom nära kontakt med en sjuk person. Dessa virus kan överleva på ytor i flera dagar och är svåra att få bort helt med vanlig rengöring. Det gör utbrott extra svårkontrollerade, särskilt i skolor, hem och vårdmiljöer. Dessutom kan du fortsätta smitta i upp till två veckor efter att du själv blivit frisk.
Likheter och skillnader i hur symptomen visar sig
Både matförgiftning och magsjuka ger liknande besvär, vilket gör det knepigt att ställa ”hemmadiagnos”. Feber, frossa, trötthet och vattnig diarré är vanliga i båda fallen. Matförgiftning kan dock ge mer aggressiva symptom, särskilt vid bakterie- eller parasitangrepp, och kan leda till blodig diarré. Virusorsakad magsjuka är ofta mildare och går normalt över snabbare.
När symptomen börjar – tidsramen avslöjar mycket
Tiden mellan smittotillfället och symptomen skiljer de båda tillstånden tydligt åt. Matförgiftning ger ofta besvär redan inom 30 minuter till åtta timmar, eftersom toxiner angriper tarmen direkt. Norovirus tar längre tid – vanligtvis 12 till 48 timmar – eftersom viruset först måste föröka sig. Parasiter är långsammaste boven och kan ta veckor innan de märks.
Hur länge du känner dig sjuk
De flesta som får matförgiftning återhämtar sig inom ett dygn om orsaken är viral, men bakteriella infektioner kan hålla i sig betydligt längre. Salmonella och vissa parasiter kan kräva veckor – eller till och med behandling – innan symptomen klingar av. Vid virusorsakad magsjuka varar besvären oftast mellan två och sju dagar. Parasitsjukdomar kan i värsta fall bli långvariga utan medicinsk hjälp.
Hur vårdpersonal avgör orsaken
Eftersom symptomen överlappar behöver vårdpersonal ofta undersöka både virus- och bakterieorsaker samtidigt. Diagnosen baseras på symtombild, sjukdomshistoria och ibland provtagning, som avföringsprov. Smittspårning blir extra viktigt vid större utbrott, exempelvis på kryssningsfartyg, sjukhus eller förskolor. Proverna hjälper också till att identifiera farliga bakterier eller parasiter som kräver behandling.
Behandling – vad du själv kan göra hemma
Vid både matförgiftning och magsjuka handlar behandlingen främst om vila och vätska, enligt sajten Health. Elektrolytdrycker, lättsmälta livsmedel och vid behov receptfria läkemedel mot illamående kan lindra symptomen. Vid svårare fall kan läkare skriva ut starkare medicin mot kräkningar eller vätskebrist. Antibiotika behövs sällan – och endast när orsaken är tydligt bakteriell.
När du ska söka vård – viktiga varningssignaler
Om du blir mycket uttorkad, får blodig diarré eller hög feber bör du söka vård direkt. Samma gäller om du kräks så mycket att du inte kan behålla vätska, eller om diarrén pågår i flera dagar. Personer med nedsatt immunförsvar, äldre vuxna och gravida bör vara extra försiktiga. Snabb vård kan förebygga komplikationer och ge en säkrare återhämtning.
