Antibiotika används för att bekämpa bakterier, men de kan också påverka tarmens balans. Diarré är den vanligaste biverkningen, men vissa personer upplever istället förstoppning. Hur din mage reagerar beror på vilken typ av antibiotika du tar, din tarmflora och din allmänna hälsa.
Just nu läser andra
Antibiotika används för att bekämpa bakterier, men de kan också påverka tarmens balans. Diarré är den vanligaste biverkningen, men vissa personer upplever istället förstoppning. Hur din mage reagerar beror på vilken typ av antibiotika du tar, din tarmflora och din allmänna hälsa.
Varför antibiotika kan ge förstoppning

Förstoppning är inte lika vanligt som diarré vid antibiotikabehandling, men det förekommer. Vissa antibiotikagrupper, som makrolider (till exempel erytromycin och azitromycin), kan påverka tarmrörelserna och göra att maten passerar långsammare. Denna förändring i tarmens bakterieflora kan rubba matsmältningen och leda till trög mage.
Tarmflorans roll i matsmältningen

I tarmen finns över 100 biljoner mikroorganismer som tillsammans kallas tarmfloran. De hjälper till med matsmältning, immunförsvar och ämnesomsättning. Antibiotika dödar både skadliga och nyttiga bakterier, vilket minskar variationen i tarmfloran. Det kan leda till magbesvär som gaser, uppblåsthet, förstoppning eller diarré.
Återställ balansen med probiotika

Probiotika innehåller levande bakterier som kan hjälpa till att återställa tarmens naturliga balans. De finns i tillskott men också i livsmedel som yoghurt, kefir, surkål och kimchi. Vissa upplever förbättring redan efter några dagar, men forskningen är delad kring hur effektivt probiotika fungerar vid antibiotikabehandling.
Fibrer – en naturlig hjälp mot trög mage

Att öka fiberintaget är ett enkelt sätt att lindra förstoppning. Fullkornsprodukter, grönsaker och baljväxter bidrar till att hålla tarmen igång. Fibrer binder vatten i tarmen, gör avföringen mjukare och stimulerar rörelsen genom matsmältningssystemet. Kom ihåg att öka intaget gradvis och dricka mycket vatten för bästa effekt.
När receptfria läkemedel kan hjälpa

Läs också
Om kost och vätska inte räcker kan receptfria laxermedel ge tillfällig lindring. Det finns flera typer – bulkmedel, tarmmjukgörare och osmotiska preparat – men de bör inte användas under längre perioder. Vid svår smärta, illamående eller kräkningar bör du alltid rådgöra med vården innan du använder sådana läkemedel.
Vatten och rörelse gör skillnad

Vätskebrist kan förvärra förstoppning eftersom kroppen tar upp mer vätska ur tarmen, vilket gör avföringen hård. Sikta på att dricka 8–10 glas vätska om dagen, enligt Health. Även lätt träning som promenader eller stretching kan stimulera tarmen och hjälpa kroppen att bli av med avfall snabbare.
När du bör söka vård

Om förstoppningen inte går över eller om du får symtom som magsmärta, svullen buk, blödning eller oförklarlig viktminskning bör du kontakta vården. Läkaren kan justera din antibiotika, rekommendera annan behandling eller undersöka om det finns underliggande problem. Att söka hjälp i tid minskar risken för komplikationer som hemorrojder eller tarmvred.