Jens Asbjørn Bøgen
Och ännu viktigare: Vad betyder den ryska utposten för Europas säkerhet i dag?
Och ännu viktigare: Vad betyder den ryska utposten för Europas säkerhet i dag?
Mer än 16 370 km²
Sett till yta är inget land i världen större än Ryssland.
Faktum är att Rysslands totala yta motsvarar 11 % av världens landmassa.
Majoriteten av Rysslands territorium är sammanhängande, men en liten remsa på bara 223 km² är inte ansluten till ”det egentliga Ryssland” – vilket orsakar betydande huvudbry för Europa.
Den lilla exklaven
Inklämd mellan Polen och Litauen ligger den lilla exklaven Kaliningrad, avskuren från övriga Ryssland.
Men varför är denna lilla landbit fortfarande rysk, decennier efter Sovjetunionens fall?
Medeltida ursprung
Kaliningrad hette ursprungligen Königsberg och grundades 1255 av Tyska orden som en fästning under deras korståg i Östersjöregionen.
I århundraden var staden en del av Östpreussen, ett tysktalande territorium.
Preussisk och tysk epok
Königsberg utvecklades till ett centrum för lärdom, kultur och filosofi – mest känt som hemstad för filosofen Immanuel Kant.
Staden tillhörde Tyskland (först Preussen, senare det tyska kejsardömet) fram till mitten av 1900-talet.
Andra världskriget och sovjetisk annektering
Under andra världskriget bombades staden kraftigt av de allierade och erövrades slutligen av Röda armén i april 1945.
Vid Potsdamkonferensen samma år enades de allierade om att norra Östpreussen, däribland Königsberg, skulle överlämnas till Sovjetunionen.
Den tyska befolkningen fördrevs, och staden återbefolkades med ryssar och andra sovjetmedborgare.
Namnbyte och sovjetisering
År 1946 döptes Königsberg om till Kaliningrad, efter den sovjetiske statsmannen Mikhail Kalinin.
Staden byggdes upp i sovjetisk stil, och stora delar av det tyska arvet raderades ut.
Så långt allt gott
Nu vet vi varför Kaliningrad från början blev ryskt.
Men det förklarar inte varför det fortfarande är ryskt, decennier efter Sovjetunionens fall.
Det finns flera skäl till det.
Geopolitisk betydelse
Kaliningrad är Rysslands enda isfria hamn vid Östersjön, vilket gör den både militärt och ekonomiskt värdefull.
Här finns Rysslands Östersjöflotta, och området fungerar som en strategisk framskjuten bas i Europa.
Arvet från kalla kriget
Till skillnad från andra sovjetockuperade områden (som de baltiska staterna) införlivades Kaliningrad formellt i den Ryska sovjetiska federativa socialistrepubliken (RSFSR).
Efter Sovjetunionens fall 1991 förblev det en del av Ryssland.
Kulturell blandning
Trots att mycket av det tyska förflutna har förstörts eller dolts finns det fortfarande spår – som Königsbergs domkyrka och restaurerade medeltida stadsportar.
I dag blandas sovjetisk arkitektur med modern rysk stadsutveckling.
Ingen lokal självständighetsrörelse
Till skillnad från Baltikum eller Ukraina har Kaliningrad aldrig utvecklat någon stark rörelse för att bryta sig loss från Moskva – delvis eftersom befolkningen till största delen är rysktalande och inflyttad efter andra världskriget.
Nog med historielektioner
Nu när vi vet varför Kaliningrad fortfarande är ryskt, är det dags att titta på hur den här situationen påverkar dagens värld.
Och det finns både militära, ekonomiska och politiska konsekvenser.
Rysk utpost i Europa
Det är landets västligaste del – rent geografiskt närmare Berlin än Moskva.
Ekonomi och handel
Kaliningrad har en särskild ekonomisk zon som lockar investeringar, och är känt för sin bärnsten, fiske och varvsindustri.
Spänd geopolitik
Sedan NATO utvidgade österut har Kaliningrad blivit en militär hotspot, där Ryssland stationerat avancerade robotar och luftvärnssystem.
Området beskrivs ofta som ett ”fästnings-Ryssland” mitt i EU‑NATO‑området.
