Israel grundades genom ett FN-mandat, men fördömer nu samma organisation för dess inställning till bosättningar. I takt med att expansionen fortsätter menar kritiker att Israel trotsar de lagar som en gång möjliggjorde dess tillkomst.
Just nu läser andra
Israel grundades genom ett FN-mandat, men fördömer nu samma organisation för dess inställning till bosättningar. I takt med att expansionen fortsätter menar kritiker att Israel trotsar de lagar som en gång möjliggjorde dess tillkomst.
Från FN:s skapelse till anklagelser om partiskhet

Israel etablerades 1948 genom en FN-plan som delade det brittiska mandatet Palestina.
Trots att FN spelade en central roll i dess grundande har Israel sedan dess riktat sin kritik mot samma institution och anklagat den för antisemitism på grund av dess fortsatta kritik av israelisk politik.
Bosättningar: Kärnan i internationell kritik

Mycket av denna kritik fokuserar på Israels expanderande bosättningsverksamhet i de ockuperade palestinska områdena (OPT), vilket bryter mot grundläggande principer i internationell rätt och är allmänt fördömt globalt.
Läs också
Rättsliga grunder för ockupation

Två stora rättsliga regimer gäller för OPT: internationell humanitär rätt, inklusive ockupationslagar, och internationell mänsklig rätt.
Brott mot dessa kan också utgöra brott enligt internationell straffrätt.
Genève- och Haagkonventionens överträdelser

Israels bosättningar strider direkt mot artikel 49 i den fjärde Genèvekonventionen, som förbjuder att överföra en befolkning till ockuperat territorium.
Haagreglerna från 1907 begränsar också användningen och förstörelsen av ockuperad mark och egendom.
Missbruk av resurser och usufrukträtt

Usufrukträtten, en del av Haagreglerna, tillåter en ockuperande makt att förvalta offentliga resurser men inte att utnyttja dem för egen vinning.
Israel har dock permanent tillägnat sig mark, vatten och infrastruktur i OPT för israeliska bosättares fördel.
Krigsbrott och plundring

Romstadgan definierar överföring av befolkning, förstörelse av egendom som inte är motiverad av militära behov och plundring som krigsbrott.
Israels bosättningsutvidgning och markövertagande uppfyller dessa juridiska kriterier.
Systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter

Bosättningar möjliggör omfattande övergrepp: godtyckliga frihetsberövanden, tvångsvräkningar och förnekande av medborgerliga rättigheter. Bosättare omfattas av israelisk civilrätt, medan palestinier ställs inför militärdomstolar.
Påverkan på vardagsliv och familjer

Palestinier möter begränsningar i bostäder, utbildning, sysselsättning och rörelsefrihet. Husrivningar och vattenbrist är utbredda. Barn utsätts för arresteringar och rättegångar i militärdomstolar – många frihetsberövas vid nattliga räder.
Globalt fördömande kontra israelisk framställning

Internationella organ – från FN till EU – har upprepade gånger fördömt bosättningar. FN-resolutioner, inklusive 2334, uppmanar till att stoppa expansionen. Israel framställer dock dessa juridiska invändningar som politiska eller antisemitiska attacker.
En grundande allierad blir måltavla

Motsägelsen är tydlig: Israel föddes genom en FN-resolution men fördömer nu institutionens kritik. Bosättningarna är inte bara olagliga – de undergräver fred och möjligheten till en tvåstatslösning.