Mimmo Wiestål Fischetti
Sverige hade våren 1945 en hemlig militärplan för att gå i land i det tyskokkuperade Danmark. En ny bok visar hur nära grannlandet var att bli indraget i krig – och varför en svensk invasion av Själland och Bornholm aldrig blev verklighet. Enligt förlagets uppgifter skulle uppemot 60 000 soldater kunna sättas in.
En plan för att ”rädda Danmark” innan Sovjet hann fram
Bakgrunden var dramatisk. Nazityskland var på väg att falla, men tiotusentals tyska soldater fanns fortfarande kvar i Danmark. I Stockholm oroade man sig för att ett maktvakuum kunde leda till blodiga slutstrider – eller att Röda armén skulle avancera västerut och hamna i strid med tyskarna på dansk mark.
Det var i det läget den svenska försvarsstaben i största hemlighet tog fram Operation Rädda Danmark, en invasionsplan som enligt boken byggde på tidigare hemligstämplat material. Författaren är militärhistoriskt inriktade Marcus Törner, skriver Bokus.
Två landstigningar: Köpenhamn och Bornholm
Operationen var uppdelad i två delar: en större insats mot Själland med sikte på Köpenhamnsområdet, och en separat landstigning på Bornholm. Enligt planerna skulle första vågen bestå av omkring 6 000 soldater som gick i land i Helsingör som förtrupp. Startdatum sattes preliminärt till 18 maj 1945, enligt Historia Nu.
Om Sverige verkligen hade tryckt på avtryckaren hade det inneburit ett tydligt brott med landets neutralitetspolitik, som hållit i över ett sekel.
Storskalig mobilisering på ritbordet
Det handlade inte om någon liten ”räddningsstyrka”. Förlag och forskare beskriver ett upplägg där upp till 60 000 soldater, cirka 6 000 fordon och mer än 1 000 transportfartyg skulle mobiliseras över Öresund. Syftet var att avväpna tyska förband och stabilisera Danmark i väntan på att danska myndigheter tog över – Historiska Media.
Förlagets presentation sammanfattar dramatiken så här:
- “Dette er et stykke svensk historie, som længe har været skjult i arkiverne. En fortælling om mod, strategi og storpolitik, der viser, hvordan Sverige faktisk var tæt på at blive trukket ind i Anden Verdenskrig og allerede for 80 år siden opgav sin neutralitet,” lyder forlagets beskrivelse.
Historikerna: Planer görs – men säger inte allt
Danska historiker känner sedan tidigare till att Sverige skissade på olika scenarier i krigets slutskede. Historikern Niels Wium Olesen från Aarhus Universitet betonar att själva existensen av en plan inte betyder att risken för invasion var akut.
- “Sverige var et af de mest oprustede lande i Europa på det her tidspunkt, og alle lande med et vist militær lægger planer,” säger han.
Han pekar också på att en invasion hade kunnat kosta Sverige dess trovärdighet som neutralt land:
- “Det ville være en svækkelse af den neutrale status, man havde. Og neutralitet, det opretholdes jo med afskrækkelse, men også med politiske signaler, som man skal kunne stole på,” säger Niels Wium Olesen – Aarhus Universitet.
Även historikern Jacob Vrist Nielsen, Aarhus Universitet, menar att Operation Rädda Danmark länge varit känd i forskningen – bland annat nämnd i en avhandling redan på 1970-talet – men hoppas att Törners militära perspektiv kan ge nya detaljer.
Bornholm som påminnelse om hotet i öst
Planens logik blir tydligare när man ser på vad som faktiskt hände på Bornholm. Öns strategiska läge gjorde den till ett mål i stormakternas slutstrid. Den sovjetiska ockupationen efter tyska kapitulationen visar hur snabbt läget kunde ha förändrats i området. Bornholm förblev ockuperat av Röda armén till den 5 april 1946, enligt Danmarks historiska lexikon.
Därför blev invasionen aldrig av
Till slut stannade allt på pappret. Nazityskland kapitulerade i Danmark den 5 maj 1945, knappt två veckor innan den planerade startpunkten. De tyska styrkorna gav upp utan större strider, och Sverige behövde aldrig pröva sin hemliga D-dag i Öresund.
Resultatet blev att en av de mest långtgående svenska krigsplanerna under andra världskrigets slutskede förblev okänd i decennier – tills den nu lyfts fram i Operation Rädda Danmark.
