Har du svårt att hålla ordning hemma? Den här japanska metoden tar sig an problemet på ett helt annat sätt.
Överfulla lådor, kläder som aldrig används och prylar som sparats i åratal för att de kanske kan komma till nytta någon gång.
Det är en vanlig syn i många hem. Och trots att man rensar och städar med jämna mellanrum dröjer det sällan länge innan sakerna börjar samlas på hög igen.
Men en japansk metod för att få ordning hemma tar sig an problemet på ett helt annat sätt.
I stället för att bara stuva undan saker handlar det om att fundera över vad man faktiskt använder och vill ha kvar.
Metoden kallas KonMari och har utvecklats av den japanska städexperten Marie Kondo.
En skribent på den ungerska sajten Bien.hu testade metoden under en månad och upptäckte att den gav mer än bara ett välstädat hem.
Rensa efter kategori – inte rum
En av de största skillnaderna mellan KonMari och traditionell städning är i vilken ordning man går igenom sina saker.
I stället för att börja i köket och sedan fortsätta till sovrummet delar man upp sina ägodelar i olika kategorier.
Först går man exempelvis igenom alla sina kläder. Därefter följer böcker, papper, diverse småsaker och slutligen föremål med ett särskilt känslomässigt värde.
Genom att samla allt inom samma kategori på ett ställe blir det lättare att få en överblick över hur mycket man faktiskt har samlat på sig genom åren.
En annan viktig del av metoden är att fundera över vilka saker man verkligen vill behålla.
Marie Kondo har framför allt blivit känd för sin filosofi om att behålla sådant som väcker glädje och göra sig av med det som inte längre fyller någon funktion.
Mer än bara ett välstädat hem
Metoden handlar inte enbart om vad man ska behålla, utan också om hur sakerna förvaras.
Kläder kan exempelvis vikas till små rektanglar och placeras stående i byrålådan i stället för att staplas ovanpå varandra.
På så sätt blir det enklare att se vad som finns i lådan utan att behöva rota igenom en hel hög med kläder.
Efter en månad upplevde skribenten att lägenheten hade blivit betydligt mer välorganiserad och att flera av vardagens sysslor hade blivit enklare.
Dessutom hade en mängd saker rensats ut utan att de saknades efteråt.
Men den största förändringen handlade inte om hur hemmet såg ut.
Under arbetets gång blev det tydligt hur många saker som hade sparats av gammal vana, av nostalgiska skäl eller för att de kanske skulle kunna komma till användning någon gång i framtiden.
Resultatet blev därför inte ett perfekt hem, utan ett hem med bättre ordning, färre onödiga prylar och en större medvetenhet om vilka saker som faktiskt är värda att behålla.