Sjukskriven efter skönhetsingrepp – ska arbetsgivaren betala?

Debatten om sjuklön vid frivilliga skönhetsoperationer växer – nu kräver Småföretagarnas riksförbund en ny granskning, och journalisten Erik Galli varnar för en farlig gråzon mellan rättvisa och personlig frihet, rapporterar SVT Nyheter. 

Var går gränsen för sjuklön?

Det började med ett tydligt krav från Småföretagarnas riksförbund: staten måste se över reglerna kring sjuklön för anställda som frivilligt lägger sig under kniven. Förbundet pekar på att små företag – ofta med sköra marginaler – tvingas betala sjuklön även när någon tillfälligt inte kan jobba efter ett skönhetsingrepp som bröstlyft eller Brazilian butt lift.

De vill nu att regeringen utreder frågan på nytt och sätter ner foten.

En fråga om ansvar och rättvisa

Journalisten Erik Galli, som länge följt arbetsmarknadsfrågor, instämmer i kritiken men nyanserar bilden.

– Det finns en gråzon här. Vad är ett skönhetsingrepp och vad är ett medicinskt behov? När regionerna bekostar plastikkirurgi handlar det ofta om svåra fall – men tekniskt sett hade patienten kunnat överleva utan ingreppet, säger Galli.

Han syftar på att det ibland görs bedömningar där psykisk ohälsa, trauman eller medfödda deformiteter väger in. Men i andra fall handlar det om rent estetiska förbättringar, där gränsen blir betydligt svårare att dra.

Regeringen sa nej – men frågan är tillbaka

Redan 2009 låg ett förslag på regeringens bord om att endast rekonstruktiv kirurgi – alltså ingrepp efter sjukdom eller olycka – skulle ge rätt till sjuklön. Men förslaget blev aldrig verklighet. Det ansågs för svårt att göra tydliga och rättssäkra gränsdragningar.

Nu har diskussionen fått nytt liv – inte minst i takt med att skönhetsoperationer blir vanligare och normaliseras.

Galli: “Vi måste våga prata om det här”

Galli är tydlig med att han inte förespråkar hårda regler – men han tycker det är rimligt att diskutera var ansvaret egentligen ligger.

– Om du väljer ett frivilligt ingrepp som du vet kommer göra dig sjukskriven i två veckor, är det då rimligt att din arbetsgivare betalar för den tiden? Det är i grunden en fråga om både personligt ansvar och arbetsrätt, säger han.

Han ser också en risk i att debatten fastnar i moralism eller snabba lösningar, snarare än att fokusera på tydliga principer och vad som faktiskt är rimligt i ett arbetsliv där allt fler anställda gör ingrepp på fritiden.

Gråzoner och gränsdragningar

Debatten om sjuklön efter skönhetsoperationer är långt ifrån avgjord – men den blottlägger en större fråga: var går gränsen mellan individens frihet och arbetsgivarens skyldigheter? Och hur ser vi på sjukdom, återhämtning och ansvar i en tid där kroppsidealen blir allt mer kirurgiska?

Kanske är det dags att inte bara titta på lagtexten – utan på vad som faktiskt är rättvist.

Så funkar sjuklön och sjukpenning

De första 14 dagarna – betalas av arbetsgivaren om du är sjuk och inte kan jobba.
Från dag 15 – kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.

Men det finns flera steg du måste följa:

• Meddela din arbetsgivare redan första sjukdagen.
  
• Läkarintyg krävs både av arbetsgivare och Försäkringskassan.
  
• Ansökan om sjukpenning kan göras först när arbetsgivaren har sjukanmält dig.
  
• Handläggningstid hos Försäkringskassan är ofta upp till 30 dagar, ibland längre.
  

För att få sjukpenning krävs att du inte kan jobba som vanligt, att du förlorar inkomst – och att din arbetsförmåga är nedsatt med minst 25 procent. Du måste också vara försäkrad i Sverige, vilket du normalt är om du bor eller arbetar här.

Källa: Försäkringskassan