Mimmo Wiestål Fischetti
Trots en skriande efterfrågan på arbetskraft i industrin är över en halv miljon svenskar arbetslösa – en paradox som förklaras av kompetensgap och strukturella utmaningar.
Arbetslösheten stiger – över en halv miljon utan jobb
I januari 2025 var var tionde arbetsför person i Sverige arbetslös, enligt nya siffror från SCB och Arbetsförmedlingen. Jämfört med samma period förra året har arbetslösheten ökat med 114 000 personer, motsvarande 1,9 procentenheter.
Även om arbetsmarknaden ser mörk ut just nu spår Arbetsförmedlingen en ljusning senare under året, enligt Dagens Arbete.
– Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, säger Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen.
Orsaken till den höga arbetslösheten är främst det svaga ekonomiska läget, som fortsatt håller arbetsmarknaden i ett fast grepp.
En stor del av de arbetslösa saknar rätt kompetens
Samtidigt som arbetslösheten når höga nivåer skriker industrin efter folk. Enligt en prognos från Industrirådet behövs 145 000 personer till industrin de kommande två åren, främst på grund av den gröna omställningen och digitaliseringen.
Men det finns ett problem – kompetensgapet. Olof Åslund, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, menar att det inte räcker att bara ha folk tillgängliga om de inte har rätt kvalifikationer.
– Bara för att det finns folk kan man inte trycka in dem i industrin, säger han.
Särskilt hög är arbetslösheten bland personer födda utomlands, där siffrorna ligger på 15–17 procent, jämfört med cirka 5 procent för svenskfödda.
Industrin behöver förändra sitt sätt att tänka
Problemet med kompetensförsörjning är inget nytt. Genom åren har olika regeringar försökt lösa det genom att styra gymnasieskolan mer mot industrins behov och skapa snabbprogram för nyanlända.
Men arbetsgivarna måste också tänka nytt, menar Åslund.
– Om man under längre tid har svårt att hitta rätt kompetens, bör man fundera på om arbetet kan organiseras på ett annat sätt.
Jämfört med 1960-talets arbetskraftsinvandring är kraven idag betydligt högre, även på yrken som traditionellt betraktats som lågkvalificerade.
– Många branschföreträdare säger att man kan kalla det här för lågkvalificerade yrken, men det är ganska komplicerat, säger Åslund och pekar på krav inom exempelvis städ- och transportsektorn.
Även om arbetslösheten kan börja sjunka under året kvarstår en utmaning – hur arbetsmarknaden ska matcha den arbetskraft som finns med industrins behov.