De fyra årstiderna håller på att suddas ut.
För de flesta svenskar spelar årstiderna en stor roll i livet och vardagen.
När hösten närmar sig plockas jackorna fram, och efter vintern börjar väntan på de första riktigt varma vårdagarna.
Kalendern ger en ungefärlig bild av när årstiderna börjar och slutar. Vädret följer däremot inte alltid lika tydliga gränser.
En varm dag i september kan fortfarande kännas som sommar, medan vintern vissa år låter vänta på sig.
När klimatet förändras blir också gamla tumregler för årstiderna allt mindre träffsäkra.
Sommaren blir allt längre
I Ungern syns förändringen särskilt tydligt.
Válasz Online rapporterar om en ungersk studie som visar att både våren och sommaren har blivit omkring 25 dagar längre under de senaste decennierna.
Tillsammans står de två årstiderna nu för nästan två tredjedelar av året.
Klimatmeteorologer har samtidigt räknat fram att hösten numera i genomsnitt börjar först den 17 september och pågår till den 18 december.
För omkring 45 år sedan var de fyra årstiderna betydligt jämnare fördelade över året, men nu breder sommaren ut sig på höstens bekostnad.
Samtidigt tar våren en allt större del av den period som tidigare räknades som vinter.
Det märks bland annat genom att temperaturer över 25 grader fortfarande kan förekomma i slutet av september.
Även nederbörden har blivit annorlunda då året allt tydligare delas upp i blötare och torrare perioder.
Vintrar med mycket snö har blivit mer sällsynta, samtidigt som de regniga perioder som tidigare var vanliga i början av sommaren inte kommer lika regelbundet.
Experterna bedömer att vintern i sin traditionella form kan försvinna inom bara några decennier om utvecklingen fortsätter.
Året skulle då i större utsträckning kunna delas upp i en lång varm period och en betydligt kortare kall period.
Naturen sätts under press
Mildare höstar och vintrar kan innebära att behovet av uppvärmning minskar under delar av året.
För naturen och jordbruket innebär utvecklingen däremot betydligt större problem.
Längre perioder av värme och försvagad växtlighet skapar bättre förutsättningar för främmande skadedjur och arter att etablera sig.
Den asiatiska tigermyggan sprider sig allt längre norrut, medan fästingarnas aktiva period numera sträcker sig från tidig vår till tidig vinter.
Även skogarna påverkas.
I de mer pessimistiska scenarierna kan områden med bland annat ek och körsbärsträd minska kraftigt, i vissa fall med upp till hälften.
En längre växtsäsong kan vid första anblick verka positiv för jordbruket. Samtidigt leder högre temperaturer till större avdunstning och en ökad risk för återkommande vattenbrist.
Växter kan dessutom börja blomma tidigare och ibland flera gånger under samma år. Det gör att deras blomning i allt mindre utsträckning sammanfaller med de pollinerande insekternas livscykler.
Forskarna beskriver ett ekosystem som håller på att förändras i grunden.
Slutsatsen är att samhället snabbt behöver anpassa sig till nya förutsättningar när både klimatet och naturen förändras.