Kathrine Frich
För Petraeus räcker inte drönarkrigföring ensam.
För Petraeus räcker inte drönarkrigföring ensam.
Petraeus pekar på undervattensdrönare
Fyra-stjärnige generalen David Petraeus hävdar att Ryssland kan stoppas med avancerade obemannade marinsystem.
Han sade till The Telegraph: ”Detta är ögonblicket när Ukraina kan stoppa ryssarna på slagfältet – om de kan tillverka ännu fler obemannade system (drönare).”
Han ser undervattensdrönare som en nyckel i denna kamp.
En trepunktsplan byggd på drönarkraft
Petraeus beskriver en strategi med tre delar: bygga drönarkapacitet, driva igenom säkerhetsgarantier och införa hårdare sanktioner.
Planen bygger på att Kiev kan slå djupt in i ryskkontrollerat område med sjö- och luftdrönare.
Utan västligt stöd blir detta mycket svårare att genomföra.
Toloka TLK-1000: drönare med extrem räckvidd
Ukraina har nyligen presenterat Toloka TLK-1000, som påstås kunna nå mål på upp till 2 000 kilometer.
Det skulle sätta strategiska mål som Kertjbron inom räckhåll.
En sådan förmåga förändrar hur omstridda områden kan hotas långt bortom frontlinjerna.
Flamingo-robotar förlänger Ukrainas slaglängd
Vid sidan av marindrönare lyfte Petraeus fram markbaserade kryssningsrobotar som Flamingo, med en räckvidd på 3 000 kilometer.
Dessa gör det möjligt för Ukraina att slå djupt in i Ryssland och hota kritisk infrastruktur som raffinaderier.
Hemlig demonstration med marindrönare
Petraeus avslöjade att Ukraina nyligen testade ett obemannat marinsystem på hemlig plats.
Det nådde en hastighet på 100 km/h – ”fantastiskt”, enligt generalen.
Hastighet och smygförmåga är avgörande i överraskningsoperationer mot fiendens logistik och flottor.
Västs frysta tillgångar bör stödja Ukraina
Han menar att frysta ryska tillgångar inom EU – uppskattade till cirka 2 300 miljarder kronor – borde investeras i Ukrainas drönarindustri.
Det skulle kunna skala upp produktionen och ytterligare förskjuta balansen till Ukrainas fördel.
Samtidigt tryck på flera fronter
För Petraeus räcker inte drönarkriget ensamt.
Han kräver att säkerhetsgarantier och hårdare sanktioner införs samtidigt.
”Om dessa tre åtgärder sker samtidigt … skulle Ryssland helt enkelt tvingas att sluta kriga”, sade han på Concordia-mötet
Ryssland pressar NATO under drönarkriget
Hans bedömning kommer i ett spänt läge:
Ryska drönare har testat Polens och Rumäniens luftförsvar, medan ryska stridsplan kränkt Estlands luftrum.
Samtidigt har Ukrainas drönarattacker utlöst den tyngsta bombkampanjen Ryssland hittills genomfört.
Drönare förändrar slagfältet
På marken har luftdrönare varit avgörande för att stoppa ryska framryckningar.
De har möjliggjort djupa attacker in i Ryssland, slagit mot oljeraffinaderier och lamslagit exportinfrastruktur.
Deras effektivitet tvingar Ryssland att omvärdera sin traditionella dominans.
Energikrig förstärker effekten
Ukrainas långdistansattacker har minskat Rysslands raffinaderikapacitet med nästan en femtedel vissa dagar.
Till och med Moskva har drabbats av bränslebrist.
Det visar att drönarkrigföring inte bara är taktisk, utan också strategisk – den slår mot Rysslands förmåga att försörja sin krigsmakt.
Ukrainas dominans till sjöss
Utan en traditionell flotta har Ukraina utvecklat obemannade ytfarkoster och robotdrönare som sänkt krigsfartyg och skjutit ned flygplan.
Dessa system bröt den ryska blockaden i Svarta havet och pressade tillbaka flottan – en tydlig maktförskjutning.
En obemannad framtid – NATO måste följa efter
Petraeus varnar NATO: man måste införa obemannade system på alla områden – undervattensdrönare, kryssningsrobotar, luftdrönare.
”Ukrainarna har gjort detta på ett spektakulärt sätt”, betonade han.
Han menar att framtiden ligger i obemannad krigföring, inte bara i traditionella styrkor.
