Kathrine Frich
Astronomer över hela världen följer just nu en sällsynt besökare från yttre rymden.
Den interstellära kometen 3I/ATLAS, som tog sig in i det inre solsystemet 2024, har väckt internationell uppmärksamhet när den passerar nära solen.
Forskare använder tillfället för att samla exakta mätningar som kan förbättra förståelsen av hur objekt från andra stjärnsystem beter sig när de påverkas av solens gravitation och strålning.
Nya data från periheliet
En rapport från NASA:s Jet Propulsion Laboratory (JPL) presenterar de första mätningarna av 3I/ATLAS under dess närmaste passage förbi solen.
De data som analyserats av navigationsingenjören Davide Farnocchia visar att kometen rörde sig något annorlunda än vad som kan förklaras enbart av gravitation.
Mätningarna gjordes på ett avstånd av 1,36 astronomiska enheter från solen, motsvarande cirka 203 miljoner kilometer.
Analysen visade en liten acceleration i kometens omloppsplan, med en radiell komponent bort från solen och en tangentiell komponent längs dess bana.
Möjliga naturliga förklaringar
Forskare menar att avvikelsen kan bero på gasutsläpp från kometens yta när den värms upp.
Kraften från dessa utströmmande gaser, ibland kallad ”raketeffekten”, kan förändra dess hastighet och riktning något.
Baserat på de nya uppgifterna kan kometen förlora ungefär en tiondel av sin massa under de kommande månaderna när den släpper ut gas och stoft.
ESA:s rymdsond Juice förväntas göra de första uppföljande observationerna i början av november.
Senare, i december, kommer kometen att befinna sig som närmast jorden på ett avstånd av cirka 269 miljoner kilometer, då observatorier som Hubble och James Webb-teleskopet ska samla mer information om dess sammansättning och rörelse.
Ovanliga optiska egenskaper
Astronomer har även registrerat förändringar i kometens ljusstyrka och färg när den närmade sig solen.
Mätningar från flera rymdsonder – bland annat STEREO, SOHO och GOES-19 – visade att ljusstyrkan ökade snabbare än väntat.
Vissa instrument upptäckte också en blå ton, vilket är ovanligt för en komet som normalt borde se rödare ut på grund av reflekterat solljus.
Färgen kan bero på joniserade gaser som kolmonoxid, men forskarna utesluter inte andra naturliga processer.
Astrofysikern Avi Loeb påpekade att både avvikelsen och de optiska egenskaperna kan ha andra orsaker, men underströk att alla tolkningar måste bygga på data.
Han jämförde försiktigheten som krävs med de bredare utmaningarna inom kosmologin, där oförklarade mätningar bör undersökas snarare än avfärdas.
Källor: Medium (Avi Loeb), NASA Jet Propulsion Laboratory, Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics, Galileo Project, ESA
