Mimmo Wiestål Fischetti
Onsdagens samtal i Genève om ett möjligt avtal mellan Ukraina och Ryssland är avslutade. Det uppger den statliga ryska nyhetsbyrån RIA, enligt Reuters.
Enligt den ryska nyhetsbyrån TASS beskriver chefsmedlaren Vladimir Medinskyj förhandlingarna som ”svåra men sakliga” och säger att nya samtal ska hållas ”snart”.
Även de ukrainska förhandlarna bekräftar att mötet är över. President Volodymyr Zelenskyj skrev inför onsdagens överläggningar att Ryssland medvetet förhalar processen – trots att samtalen enligt honom närmat sig sitt slutskede, skriver SVT Nyheter.
Den andra dagen av USA-ledda förhandlingar pågick i omkring två timmar. Om parterna lyckades nå några konkreta framsteg är ännu oklart.
Donbass – den mest infekterade frågan
En av de svåraste knäckfrågorna gäller östra Ukraina och Donbassregionen.
Ryssland kräver att få behålla stora delar av ukrainskt territorium – även områden som landet i dag inte kontrollerar fullt ut. Det handlar bland annat om hela Donbass, där Ukraina enligt uppgifter kontrollerar omkring tio procent.
Ukraina har upprepade gånger slagit fast att man inte tänker erkänna ockuperade områden som ryska. Däremot har Kyiv signalerat att man kan diskutera en fryst frontlinje – om det sker i utbyte mot långsiktiga och bindande säkerhetsgarantier.
Säkerhetsgarantier – avgörande för en fred
Just säkerhetsgarantier är en annan central stötesten.
Ukraina kräver tydliga löften från andra länder om att en framtida fred ska försvaras. Flera europeiska länder har öppnat för att bidra med fredsbevarande styrkor, men enligt Kyiv är trovärdiga amerikanska garantier avgörande.
President Zelenskyj har sagt att USA erbjudit säkerhetsgarantier i 15 år. Ukraina vill i stället se ett 20-årigt åtagande med tydliga formuleringar.
Enligt medieuppgifter diskuteras olika modeller där europeiska länder först ingriper vid ett nytt angrepp, och där USA kopplas in om konflikten eskalerar. Ryssland motsätter sig dock all form av utländsk militär närvaro i Ukraina.
Kärnkraftverket i Zaporizjzja
Samtalen berör också Europas största kärnkraftverk, i Zaporizjzja-regionen, som kontrolleras av Ryssland.
Både Moskva och Kyiv har anklagat varandra för beskjutning i området – något som väckt oro för en möjlig kärnkraftsolycka.
För Ukraina är frågan också central av energiskäl. Landet har förlorat stora delar av sin elproduktion under kriget. USA har enligt uppgifter föreslagit att Ukraina och Ryssland gemensamt ska administrera kärnkraftverket, men hittills har inga genombrott presenterats.
Vägen framåt fortfarande oklar
Trots nya möten tycks avståndet mellan parterna vara stort. Samtalen i Genève visar att dialogen fortsätter – men om de kan leda till en verklig uppgörelse återstår att se.
Nya förhandlingar väntas inom kort, enligt ryska uppgifter. Samtidigt kvarstår de grundläggande konflikterna om territorium, säkerhet och militär närvaro – frågor som kan avgöra om det blir fred eller fortsatt krig.
