Kathrine Frich
Vladimir Putin har talat med Irans president efter att landets högste ledare dödats och framfört sina kondoleanser samt fördömt attacken.
Men telefonsamtalet har också återigen väckt långvariga konspirationsteorier om den ryske ledarens hälsa och identitet.
Samtal till Teheran
Enligt Kremls sammanfattningar höll Putin ett samtal med Irans president Masoud Pezeshkian efter att ayatolla Seyyed Ali Khamenei dödats i en robotattack.
Under samtalet uttryckte den ryske presidenten sina ”djupaste kondoleanser” och beskrev attacken som en ”cynisk kränkning av mänsklig moral”.
”I vårt land kommer storayatollan Khamenei att bli ihågkommen som en framstående statsman som gjorde ett enormt personligt bidrag till utvecklingen av vänskapliga band mellan Ryssland och Iran och till att lyfta dem till nivån av ett omfattande strategiskt partnerskap.
”Vänligen förmedla mitt mest uppriktiga deltagande och stöd till den högste ledarens familj och vänner samt till ledarskapet och hela det iranska folket.”
Moskva har offentligt fördömt attacken men har inte meddelat något militärt stöd till Teheran.
Stöd ifrågasätts
Mitt under de ökande spänningarna i Mellanöstern uppstod spekulationer om huruvida Ryssland skulle stödja Iran i en bredare konflikt med USA och Israel.
En anonym Telegramkanal, General SVR, som hävdar att den har källor i Kreml, påstod att Ryssland inte skulle ge militärt bistånd och hänvisade till det pågående kriget i Ukraina samt begränsade resurser.
Kanalen hävdade att ”Putin” under samtalet uttryckte beklagande över händelserna men i praktiken uteslöt direkt militärt stöd.
Det finns ingen officiell bekräftelse från Kreml på ett sådant avvisande utöver de offentliga uttalandena som fördömer attacken.
Gamla rykten återkommer
Samma Telegramkanal har i flera år spridit påståenden om att Putin dog 2023 och ersattes av en dubbelgångare, anklagelser som Kreml upprepade gånger har förnekat.
När liknande uppgifter tidigare cirkulerade avfärdade presidentens talesperson Dmitrij Peskov dem som en ”absurd informationsanka”.
Trots dessa förnekanden fortsätter kanalen att kalla den president som syns vid offentliga framträdanden för en ”falsk Putin” och hävda att Ryssland styrs av en ledargrupp bakom kulisserna.
Inga bevis har presenterats för att styrka dessa påståenden.
Ogenomskinlig politik
Rysslands interna beslutsprocesser är till stor del slutna för insyn, vilket regelbundet ger upphov till spekulationer om maktförhållandena i Kreml.
Samtidigt fortsätter Putin att framträda vid officiella evenemang, och statliga medier framställer honom konsekvent som landets aktiva ledare.
Det senaste samtalet med Teheran har därmed blivit inte bara ett diplomatiskt ögonblick utan också den senaste tändpunkten för ihållande konspirationsteorier kring den ryske presidenten.
Källor: Kremls sammanfattningar av samtalet Putin-Pezeshkian, Daily Star
