Jens Asbjørn Bøgen
”Händelserna rör sig mot en eskalering”, enligt källan.
Finlands och Norges ledare tillbringade omkring 90 minuter i telefon med Vladimir Putin på tisdagen och pressade honom att ansluta sig till ett USA-medlat spår för att få ett slut på kriget i Ukraina. Kremls redogörelse var skarp, och en källa nära Moskva har berättat för den oberoende ryska nyhetssajten Meduza vart utvecklingen är på väg härnäst.
Källan uppgav att efter samtalet den 27 oktober ”händelseutvecklingen rör sig mot en eskalering, inklusive en intensifiering av hybridkrigföringen mot Europa”, enligt Meduza. Samma källa tillade att Ryssland ”inte kommer att överge sitt mål att inta hela Donbas”, den industriregion i östra Ukraina som Moskva upprepade gånger har krävt som ett förhandsvillkor för fred.
Varningen passar in i ett mönster som europeiska företrädare har slagit larm om i månader, från skador på undervattenskablar i Östersjön till kränkningar av luftrummet längs Natos östra flank.
Det nordiska samtalet
Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre tog initiativ till samtalet för att framföra budskap inför trilaterala samtal mellan Ukraina, Ryssland och USA i Abu Dhabi. I ett uttalande från det finska presidentkansliet sade Støre att kriget medför ”enorma mänskliga och materiella kostnader” och varnade för att lidandet kommer att påverka generationer framöver.
De två ledarna tog även upp säkerheten i Östersjön och Nordeuropa samt vikten av nedtrappning, enligt uttalandet. Samtalet följde på ett möte som Stubb och Støre höll i Oslo den 20 oktober och samordnades med Kyjiv och Washington.
Putins version
Moskvas egen redogörelse vände samtalet tillbaka mot européerna. Putin anklagade EU- och Nato-länder för att föra en ”konfrontativ politik” som förlänger kriget, rapporterade The Moscow Times, och upprepade att en varaktig fred endast är möjlig om ryska intressen beaktas.
Det trilaterala mötet i Abu Dhabi väntas äga rum i november, efter det amerikanska mellanårsvalet den 3 november, rapporterade Kyiv Independent, även om inget fast datum har spikats. Kreml har signalerat att man är beredd att återuppta samtalen så tidigt som nästa månad.
En hybridkampanj som redan pågår
Den bild av hybridkrigföring som Meduzas källa beskrev är inte hypotetisk. iStories dokumenterade minst elva incidenter med skador på undervattenskablar i Östersjön mellan oktober 2023 och slutet av 2025, och rapporterade att Nato skickade upp stridsflyg 3,5 gånger oftare i juli 2026 än ett år tidigare för att avvisa ryska flygplan.
En sprängladdad drönare hittades nära ett ukrainskt transportflygplan på flygplatsen i Leipzig i augusti 2026, rapporterade mediet. Belgiens försvarsminister Theo Francken sade till reportrar att det kommer fler sådana aktioner under de kommande månaderna och kallade årstiden en ”mörk vinter för Europa”.
Estlands försvarsminister Hanno Pevkur har beskrivit hur Ryssland ”ständigt testar gränserna för artikel 5”, den Nato-klausul som fastställer att ett angrepp mot en medlem är ett angrepp mot alla.
