Jens Asbjørn Bøgen
Det finns dock rapporter om djupa politiska rivaliteter mellan teknokraterna och den federala säkerhetstjänsten.
Moskva har länge skrutit med sin avancerade stadsteknik. Pendlare kan betala för tunnelbaneresor med ansiktsigenkänning, vilket erbjuder en snabbhet och komfort som kan mäta sig med vilken västerländsk huvudstad som helst.
Men bakom den smidiga ytan döljer sig en omfattande apparat.
Den ryska huvudstaden driver nu cirka 300 000 övervakningskameror, vilket förvandlar vardaglig förflyttning till ett obevekligt spårningsnätverk, enligt en rapport från The New York Times.
Detta nätverk expanderade snabbt efter att tusentals män i värnpliktsålder flydde landet under 2022. Idag skickar myndigheterna obligatoriska inkallelsebesked direkt till en centraliserad statlig app.
I samma ögonblick som en elektronisk kallelse anländer, utlöses automatiskt reserestriktioner. Inkallelsevägrare kan inte längre riskera att ta tåget, eftersom en enda blick från en stationskamera kan innebära omedelbart gripande.
Spioner kontra mjukvara
Att bygga ett digitalt fängelse går dock inte så smidigt som Kremls tjänstemän hade hoppats. Bittra politiska rivaliteter bromsar projektet inifrån.
Teknokrater föredrar algoritmstyrd kontroll. Men officerare inom den federala säkerhetstjänsten (FSB) föredrar traditionell mänsklig underrättelseinhämtning och ser artificiell intelligens som ett direkt hot mot sin auktoritet.
The New York Times citerade en källa som avslöjade att säkerhetsagenter rutinmässigt hamnar i konflikt med teknikutvecklare om hur mycket makt datorer ska ha.
Dessa konflikter orsakar ibland offentligt kaos. I mars kopplade agenter bort mobilt internet i centrala Moskva i över två veckor, vilket lamslog kommunala system på grund av en plötslig säkerhetspanik.
Lånad teknik bygger murar
President Vladimir Putin insisterar på att inhemsk artificiell intelligens förblir avgörande för nationell överlevnad. Verkliga framsteg berättar dock en betydligt mer komplicerad historia.
Tunga västerländska sanktioner har skurit av tillgången till vitala mikrochip, samtidigt som tusentals skickliga programmerare har packat ihop och lämnat landet.
För att hålla systemen igång förlitar sig statliga teknikmonopol nu starkt på kinesisk öppen källkodsprogramvara.
Tjänstemän arbetar också med att helt låsa ner det lokala webb-ekosystemet. Ett sanktionerat företag bygger för närvarande en obligatorisk rysk webbläsare utformad med statligt godkända krypteringsverktyg, rapporterade United24 Media den 8 september.
Om den certifieras måste alla offentliga myndigheter anta programvaran inom två år, vilket helt stänger ute utländska webbplattformar. Moskva vill ha full kontroll över sin digitala domän.
