Naturen vänder sig mot Putin: Klimatförändringen hotar Rysslands arktiska ambitioner

Den tinande permafrosten har förvandlat fast mark till träsk.

Naturen slår tillbaka mot Ryssland i Arktis

Ryssland står inför en ny och oväntad motståndare i norr – klimatförändringen.

Norska forskare varnar för att stigande temperaturer, smältande permafrost och allt våldsammare väder kan komma att skada Rysslands förmåga att försvara och utveckla regionen.

Under flera år har Kreml satsat stort på militär och energipolitisk expansion i Arktis.
Nu riskerar naturen att rasera det som byggts upp under åratal av investeringar.

Stormar och stigande hav hotar flottbaser

Rysslands ubåtsflotta är baserad i Barents hav och Vita havet – områden där klimatförändringen gör haven farligare.

Starkare stormar och högre vågor börjar hota hamnar och varvsanläggningar som stöder kärnvapenubåtarna.

Baserna byggdes aldrig för så extrema förhållanden. Skadas de kan det begränsa Rysslands marina kärnvapenberedskap.

Gamla flygbaser faller sönder under nya väderförhållanden

Strategiska flygbaser i norra Ryssland byggdes för snö och kyla – inte för regn och hetta.

Bombplan som kan bära kärnvapen står på landningsbanor som nu drabbas av översvämningar och värmestress.

I Arktis når temperaturerna numera upp till 20 °C – något otänkbart när dessa anläggningar byggdes.

Reparationer blir allt vanligare, men internationella sanktioner gör det svårt att få tag på rätt material.

Värme och sanktioner försenar nödvändiga reparationer

Det varmare klimatet har förändrat hur ofta Ryssland måste underhålla sina baser.

Mer regn och varmare somrar bryter ner gammal betong och metall snabbare än kylan någonsin gjorde.

Men på grund av ekonomiska sanktioner har Ryssland svårt att importera de material och verktyg som krävs för att hålla baserna i drift.

Resultatet blir växande förseningar och minskad tillförlitlighet i hela det arktiska militära nätverket.

Smältande permafrost får rörledningar att sjunka

Ryssland är starkt beroende av sina olje- och gasfält i Arktis, men transporten blir allt svårare.

Den tinande permafrosten har förvandlat fast mark till sankmark.

Rörledningar och vägar sjunker eller skiftar.

Att reparera dem innebär att bygga om från grunden – en dyr och tidskrävande process som hotar att bromsa exporten när Ryssland som mest behöver inkomsterna.

Energiutvinningen riskerar stora avbrott

När marken i Arktis blir allt mer instabil drabbas landets olje- och gasindustri hårt.

Ryssland har satsat stort på sina nordliga tillgångar, särskilt efter att ha vänt ryggen åt väst.

Men kostnaderna för att hålla produktionen igång i dessa förhållanden stiger snabbt.

Utan utländska investeringar och med ett förfallande transportsystem kan energiproduktionen snart minska kraftigt.

Smältande is öppnar nya farleder

Klimatförändringen får havsisen i Norra ishavet att krympa, vilket öppnar nya handelsrutter över tidigare frusna vatten.

Dessa leder kan förkorta transporttider globalt, något som särskilt Kina visar stort intresse för.

Ryssland såg detta tidigare som en möjlighet, men står nu inför utmaningen att försvara farlederna med för få baser och för få fartyg.

Ryssland kan inte bevaka sin enorma arktiska kust

Rysslands nordkust sträcker sig över mer än 25 000 kilometer, men infrastrukturen räcker inte till för att övervaka den.

Militären saknar tillräckligt med baser, fartyg och personal i området.

När andra länder nu riktar blicken mot Arktis för dess resurser och handelsvägar kan Ryssland snart stå utan kontroll över sitt eget närområde.

Det varmare klimatet förändrar maktbalansen i det höga nord.

Rysslands dominans i Arktis börjar spricka

Det som en gång såg ut som en strategisk fördel håller nu på att bli en belastning.

Arktis värms upp snabbare än någon annan region på jorden, och Rysslands föråldrade infrastruktur klarar inte trycket.

Utan snabba moderniseringar och omfattande investeringar riskerar Kremls ambitioner i norr att bokstavligen sjunka ner i leran.