Kenneth Glad
Den militära planeringen runt om i Europa omformas av nya hot och lärdomar från slagfältet. Regeringar överväger hur snabbt de kan anpassa sig och samtidigt hålla försvarsutgifterna under kontroll.
Det nederländska försvarsministeriet har presenterat en strategi som innebär att drönare, cyberförmågor och artificiell intelligens ska få en betydligt större roll inom landets väpnade styrkor, rapporterar NU.nl.
Planen markerar ett avsteg från en traditionell utbyggnad av försvaret och beskriver de kommande åren som en period av genomgripande strukturella förändringar.
I den årliga försvarspolitiska rapporten skriver ministeriet att de väpnade styrkorna måste bli ”i grunden annorlunda än tidigare”.
Ministeriet efterlyser också ett ”skifte i tänkande och agerande”, vilket speglar uppfattningen att äldre försvarsmodeller inte längre motsvarar de risker som Europa står inför.
Ukraina är det tydligaste exemplet bakom den slutsatsen. Nederländska försvarstjänstemän pekar på den omfattande användningen av drönare i kriget, där obemannade system används för att lokalisera mål, slå mot positioner och påverka beslut på slagfältet. Ministeriets nya princip lyder: ”Obemannat där det är möjligt, bemannat där det är nödvändigt.”
Inom fem år vill Nederländerna att ”mer än hälften av de operativa resultaten” ska uppnås med hjälp av obemannade system.
Ryssland betraktas som ett långsiktigt hot
Strategin bygger också på nederländska underrättelsebedömningar om Ryssland. Enligt försvarsministeriet, skriver NU.nl, förbereder sig Moskva för en långvarig konfrontation med Europa.
I det allvarligaste scenariot skulle Ryssland kunna genomföra en ”begränsad militär operation” mot ett Nato-medlemsland efter att kriget i Ukraina har avslutats. Varningen beskriver inte ett sådant angrepp som säkert, men räknar det som en av de risker som nederländska försvarsplanerare anser bör påverka framtida försvarsbeslut.
Andra europeiska företrädare har uttryckt liknande farhågor. Polens utrikesminister Radosław Sikorski har varnat för att Ryssland skulle kunna iscensätta en falskflaggoperation för att motivera åtgärder mot ett Nato-land.
Lettisk underrättelsetjänst har också varnat för möjliga provokationer riktade mot de baltiska staterna eller Polen, däribland drönarangrepp och hybridverksamhet.
Den nederländska strategin hänvisar även till en bredare osäkerhet, bland annat Kinas mer självsäkra hållning och tvivel kring om USA även framöver kommer att garantera Europas säkerhet på samma sätt som under tidigare decennier. Det har stärkt kraven på att Nederländerna och Europa ska bli mindre beroende av Washington.
Snabbare inköp väcker svårare frågor
Den nederländska regeringen planerar, enligt Ukrainska Pravda, att successivt öka försvarsutgifterna med 20 miljarder euro fram till 2035. Det skulle göra det möjligt för Nederländerna att uppfylla Natos mål om att lägga 3,5 procent av BNP på försvaret.
Tjänstemän har ännu inte redovisat hur stor del av de extra medlen som ska gå till produktion, utveckling eller annan teknik kopplad till drönare. De besluten väntas fattas i samband med budgetförhandlingar, och parlamentet måste fortfarande godkänna utgifterna.
Strategin prioriterar materiel som kan levereras snabbt och som har ett omedelbart värde på slagfältet. Det innebär att Nederländerna i vissa fall kan välja system som redan finns tillgängliga framför mer avancerade alternativ som tar längre tid att anskaffa.
Den strategin innebär både politiska och ekonomiska risker. Nyligen kritiserade Nederländernas revisionsmyndighet försvarsdepartementet efter att ha konstaterat att det inte alltid varit tydligt hur miljarder i försvarsanslag hade använts. I vissa fall hade pressen att agera snabbt gått före noggrann kontroll.
Den nederländska planen kombinerar därför brådska med granskning. Försvarsledningen vill anpassa sig snabbare till ett förändrat säkerhetsläge, men måste samtidigt visa att större budgetar och snabbare upphandlingar fortfarande kan hanteras på ett ansvarsfullt sätt.
Källor: NU.nl, Ukrainska Pravda
