Jens Asbjørn Bøgen
Han nämner särskilt Frankrike, Tyskland och Polen som länder som försämrade relationen.
Under ett möte med cheferna för internationella nyhetsbyråer i juni 2025 talade Rysslands president Vladimir Putin om en rad olika frågor, däribland situationen i Mellanöstern, hans relation till Donald Trump samt samtal med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz.
Han uttalade sig också om när relationen mellan väst och Ryssland enligt hans uppfattning började försämras.
Enligt Putin borde det stå klart för alla att utvecklingen tog en felaktig riktning år 2014 – det år då Ryssland annekterade Krim, som internationellt erkänns som ukrainskt territorium.
Men Putin anser att annekteringen inte var den egentliga orsaken.
Kuppen
Putin anklagade västländer för att ha bidragit till att Ukrainas dåvarande president Viktor Janukovytj avsattes från makten.
Janukovytj var medlem i det proryska Regionernas parti, och Putin beskrev hans avsättning som en ”kupp”.
Enligt Reuters sade Putin:
”Frankrike, Tyskland och Polen kom till Kiev och undertecknade som garanter ett avtal mellan oppositionen och myndigheterna under ledning av president (Viktor) Janukovytj.
Några dagar senare genomförde oppositionen en kupp. Och ingen ens nös, som om ingenting hade hänt.”
Varför avsattes Janukovytj?
Redan 2012 hade Ukraina och EU förhandlat fram ett frihandels- och associeringsavtal. Det ukrainska parlamentet godkände 2013 att avtalet skulle slutföras.
Men Ryssland satte press på Ukraina genom att begränsa ukrainsk import och därmed i praktiken inleda ett handelskrig, i syfte att tvinga Ukraina att inte underteckna avtalet.
En vecka innan avtalet skulle slutföras meddelade Janukovytj plötsligt att Ukraina drog sig ur avtalet.
I stället ville han stärka de ekonomiska banden med Ryssland.
Majdan-upproret
Den plötsliga kursändringen utlöste protester i Ukrainas huvudstad Kiev, som senare blev kända som ”Majdan-upproret” eller ”Euromajdan”.
Janukovytj anklagades för att under protesterna ha använt den ukrainska polisens specialenheter för att hota, angripa och tortera demonstranter.
Situationen eskalerade kraftigt i januari 2014, när Janukovytj undertecknade en rad antiprotstlagar.
De första demonstranterna dödades i våldsamma sammandrabbningar med polisen, och under den följande månaden omkom nästan 100 demonstranter samt 13 poliser i oroligheterna.
I februari undertecknade Janukovytj och ledarna för den parlamentariska oppositionen i Ukraina ett avtal om att bilda en tillfällig samlingsregering.
Undertecknandet bevittnades av utrikesministrarna från Polen, Tyskland och Frankrike. Den ryske representanten undertecknade inte avtalet.
På eftermiddagen drog sig polisen tillbaka från Kiev, vilket gav demonstranterna kontroll över staden, och Janukovytj flydde.
”Vilka är reglerna?”
Putin fortsatte därefter med att retoriskt fråga varför man ständigt hör att man måste leva efter regler, men anklagade samtidigt väst för att inte själva följa detta mantra.
”Skriver ni regler för andra, men tänker inte följa dem själva? Vem ska leva så? Det var där krisen började”, sade Putin enligt Reuters.
Den ryske presidenten fortsatte sedan med att säga att världsordningen sedan andra världskriget har byggt på en maktbalans mellan segrarna.
”Och nu är en av segrarna borta – Sovjetunionen har kollapsat. Då började de västliga staterna skriva om dessa regler för sig själva. Vilka är reglerna?”
Källor: Reuters, Wikipedia, Encyclopedia Britannica, Open Society Foundations, Le Monde, Barron’s, Atlantic Council
