Kathrine Frich
Vladimir Putin har förlitat sig på en liten krets internationella partner för att upprätthålla sin kampanj och motverka västligt tryck.
Från militära leveranser till diplomatiskt stöd har dessa allianser hjälpt Moskva att projicera styrka utanför sina gränser.
Men sedan invasionen av Ukraina inleddes har denna krets stadigt krympt. En efter en har viktiga allierade förlorat makten, vilket har gjort Kreml allt mer isolerat.
Tredje allierade borta
Dödandet av Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei i USA-israeliska attacker markerar den tredje betydande partner som Putin i praktiken har förlorat sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022.
I december 2024 tvingades Syriens president Bashar al-Assad bort från makten av oppositionsstyrkor och beviljades senare asyl i Moskva.
I januari i år avsattes Venezuelas Nicolás Maduro i en USA-stödd militär operation. Nu har Khamenei dödats i en attack som Ryssland inte kunde eller ville förhindra.
”Putin är försvagad. Kriget i Ukraina innebär att han inte längre kan projicera sin makt globalt som tidigare. Det visar att Rysslands allierade inte längre kan räkna med skydd om USA angriper”, sade Poul Erik Skammelsen, tidigare Moskvakorrespondent för TV 2 Danmark.
Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha pekade också på mönstret. I ett inlägg på X skrev han att Putin har förlorat tre nära partner på drygt ett år och ”inte hjälpt någon av dem”.
Strategiskt bakslag
Under årtionden har Iran och Ryssland delat motståndet mot USA och samarbetat i Syrien och i hela Mellanöstern.
Sedan hösten 2022 har Teheran levererat Shahed-drönare till Moskva, som använts i stor omfattning i Ukraina. Reuters har också rapporterat att Iran levererat ballistiska robotar till Ryssland.
Trots det nära samarbetet var Kremls reaktion på Khameneis död till stor del symbolisk.
Enligt ryska statliga medier kallade Putin dödandet för ”en cynisk kränkning av alla normer för mänsklig moral och internationell rätt”. Det fanns inga tecken på direkt militärt stöd.
Rasmus Tantholdt, internationell korrespondent för TV 2, sade att Ryssland riskerar att förlora en av sina viktigaste strategiska partner utanför Europa.
”Om det religiösa styret försvagas eller faller förlorar Ryssland både en militär partner och regionalt inflytande. Samtidigt undergräver det Putins centrala löfte till auktoritära partner världen över att Moskva kan skydda sina vänner från västligt tryck”, sade han.
Fördjupad isolering
Kristeligt Dagblads Mellanösternkorrespondent Allan Sørensen sade att attackerna mot Iran också blottlade sårbarheten i ryskt levererade luftvärnssystem.
”Iran är ännu en vän i klassrummet som har lämnat och gör Ryssland ännu mer isolerat på den globala scenen”, sade han.
Om Irans regim skulle falla, tillade Sørensen, skulle en ny ledning sannolikt vara mindre inriktad på Moskva och mer beroende av Washington och dess allierade, liknande utvecklingen i Syrien efter Assads fall.
Ryssland och Iran formaliserade sitt strategiska partnerskap för drygt ett år sedan. Den bredare trenden tyder dock på att Moskvas inflytande krymper i takt med att kriget i Ukraina fortsätter.
Med tre allierade borta sedan 2022 står Putin inför ett smalare nätverk av partner och en växande utmaning att upprätthålla Rysslands status som global makt.
Källor: TV 2 Danmark; Reuters; TASS
