Kriget i Ukraina fortsätter att kräva ett högt mänskligt pris.
Samtidigt varnar Storbritanniens signalspaningsmyndighet för att konflikten inte bara påverkar slagfältet utan också Europas säkerhet genom ökade cyberhot och sabotage.
Den brittiska underrättelsechefen Anne Keast Butler beskriver läget som ett avgörande ögonblick.
Enligt henne riktar Ryssland allt fler attacker mot kritisk infrastruktur, leveranskedjor och demokratiska institutioner i Storbritannien och andra Natoländer.
Budskapet presenterades under hennes första offentliga tal som chef för GCHQ och pekar på att säkerhetsläget snabbt förändras.
GCHQ presenterar ny uppskattning
Enligt GCHQ har omkring 500 000 ryska soldater dödats sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes 2022.
‘Myndigheten menar samtidigt att Ryssland pressas militärt samtidigt som landet försöker stärka sin påverkan genom cyberoperationer och andra så kallade hybridhot.
Kreml har avvisat anklagelserna.
Samtidigt har Ukraina varit återhållsamt med att redovisa sina egna förluster.
President Volodymyr Zelenskyj uppgav tidigare i år att omkring 55 000 ukrainska soldater hade dödats sedan invasionen inleddes.
Enligt BBC News har journalister tillsammans med den oberoende ryska sajten Mediazona kunnat identifiera över 223 000 namngivna ryska soldater som dödats.
Militära experter bedömer dock att det verkliga antalet sannolikt är betydligt högre än de bekräftade fallen.
Varnar för cyberhot och AI-kapplöpning
I sitt tal betonade Keast Butler att hotbilden sträcker sig långt bortom Ukraina.
Hon pekade ut både Ryssland och Kina som länder som investerar kraftigt i avancerad teknik, cyberförmåga och rymdprogram med både civila och militära syften.
Hon uppmanade företag att stärka sitt cyberskydd omedelbart och beskrev cybersäkerhet som en central del av det nationella försvaret.
Även privatpersoner uppmanades att förbättra sin digitala säkerhet genom starkare inloggningsmetoder och bättre skydd av sina konton.
Enligt Reuters ser brittiska myndigheter ett växande behov av samarbete mellan staten, näringslivet och forskarvärlden för att möta den snabbt föränderliga hotbilden och hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen.