Underrättelser tyder på att Ryssland kan vara redo att attackera NATO om några år – men hur står sig de två sidorna när det gäller militär kapacitet?
Just nu läser andra
Underrättelser tyder på att Ryssland kan vara redo att attackera NATO om några år – men hur står sig de två sidorna när det gäller militär kapacitet?
2030

Det är det år då Ryssland, enligt västerländska underrättelser och NATOs generalsekreterare Mark Rutte, kan vara redo att inleda ett angrepp mot NATO.
Ett avskräckningskrig

Västvärlden gör allt för att undvika en direkt militär konfrontation med Ryssland. Nyligen enades NATO-länderna om att öka sina försvarsutgifter till 5 % av BNP som ett avskräckande medel.
Men om det ändå sker …

Den stora frågan är hur en teoretisk militär konflikt faktiskt skulle se ut.
Läs också
Det går inte att veta säkert – men vi kan jämföra Rysslands militära kapacitet med NATOs.
Aktiva soldater

Enligt Statista har NATO omkring 3,4 miljoner aktiva soldater, vilket är betydligt fler än Rysslands 1,32 miljoner.
Utöver det har NATO över 4,3 miljoner reserver, jämfört med Rysslands cirka 2 miljoner.
Försvarsbudgetar

NATO-länderna satsar tillsammans över 1,47 biljoner dollar på försvar – en enorm kontrast mot Rysslands 149 miljarder dollar.
USA står ensamt för nästan 1 biljon dollar, vilket visar på alliansens enorma ekonomiska resurser.
Stridsvagnar

Enligt Statista har Ryssland en stridsvagnsflotta på cirka 5.750, medan NATO förfogar över omkring 11.500.
Pansarfordon

NATO har omkring 971.000 pansarfordon och drar nytta av avancerad teknologi och samarbete mellan medlemsländerna.
Rysslands flotta består av 131.000 fordon, men en stor andel är av äldre modell.
Artillerisystem

Ryssland prioriterar artilleri högt och har cirka 5.100 självgående och 8.500 bogserade artilleripjäser.
NATO har färre – ungefär 4.000 självgående och 6.300 bogserade – men de är ofta mer teknologiskt avancerade.
Raketartilleri

Ryssland leder även här med cirka 3.000 raketartillerisystem, jämfört med NATOs 1.200.
Denna förmåga möjliggör massiv eldkraft, en hörnsten i den ryska militära doktrinen.
Flygstyrka

NATO har en omfattande flygflotta med över 20.000 flygplan, inklusive jaktplan, bombplan och stödflyg.
Rysslands flygvapen består av cirka 4.100 flygplan, med fokus på strategiska bombplan och avlyssningsflyg.
Marinstyrkor

NATO har 16 hangarfartyg, över 100 jagare och nästan 130 fregatter i sin flotta.
Ryssland har endast ett hangarfartyg, 10 jagare och 12 fregatter.
U-båtskapacitet

Ryssland opererar en betydande ubåtsflotta med 63 fartyg, varav 11 är kärnvapenbestyckade ballistiska ubåtar.
NATO, särskilt USA, har dock teknologiskt överlägsna och globalt utspridda ubåtar – totalt 148 stycken.
Kärnvapenarsenal

Ryssland har cirka 5.580 kärnvapenstridsspetsar, något fler än NATOs sammanlagda 5.500.
NATOs kärnvapen är dock fördelade mellan USA, Storbritannien och Frankrike – alla med egna kommandokedjor.
Cyberkrigföring: Den nya frontlinjen

Både NATO och Ryssland har utvecklat omfattande cyberkapacitet. NATO fokuserar på försvar och motståndskraft, medan Ryssland är känt för offensiva cyberattacker mot infrastruktur och informationssystem.
Rymdresurser: Ett växande militärt område

NATO-länderna, särskilt USA, har omfattande resurser i rymden för kommunikation, navigering och övervakning.
Ryssland har ett starkt rymdprogram med militära satelliter, men står inför moderniseringsutmaningar.
Logistik och rörlighet: NATOs strategiska flexibilitet

NATO har ett integrerat logistiksystem och snabb förmåga till truppförflyttning, vilket möjliggör snabba insatser vid hot.
Rysslands logistik har satts på prov i senare konflikter – och har visat brister vid långvariga operationer.
Träning och beredskap: Natos yrkesarméer

NATOs styrkor gynnas av regelbundna gemensamma övningar, standardiserad utbildning och professionell militär skolning – allt som förbättrar samverkan.
Ryssland har ökat sin träningsinsats men är fortsatt beroende av värnpliktiga, vilket påverkar beredskapen negativt.
Försvarsindustrin: Produktionskapacitet

Rysslands försvarsindustri har ökat sin produktion, särskilt av artilleri, stridsvagnar och drönare, ofta med hjälp från allierade länder.
NATOs försvarsindustrier är teknologiskt avancerade, men har svårt att snabbt öka produktionstakten.