Mattias Svensson
De flesta föräldrar vill knappast att deras barn växer upp och blir narcissister – och faktum är att man kan förebygga risken redan i uppväxten.
Många tänker på narcissism som något som främst gäller vuxna, men psykologer ser ibland de första tecknen redan hos små barn. Hur ett barn blir uppfostrat kan spela en avgörande roll för risken att utveckla problematisk narcissism senare i livet.
Föräldraskapets roll
Relationen mellan förälder och barn är central. Barn behöver känna sig älskade och uppskattade, men de måste också lära sig att världen inte enbart kretsar kring dem.
Forskning från Amsterdams universitet har visat att föräldrars beteende kan påverka utvecklingen. I en studie följde man hundratals barn mellan 7 och 12 år. Resultatet visade att barn vars föräldrar konsekvent såg dem som ”bättre än andra” oftare utvecklade narcissistiska drag.
Intressant nog var brist på föräldrakärlek inte en riskfaktor. Kärlek och värme ger en sund självkänsla, men att behandla barnet som alltför speciellt kan öka risken för narcissism.
Tidiga utvecklingsfaser
Redan i småbarnsåren, under den så kallade separation–individuation-fasen, lär sig barnet att det är en egen person skild från sina föräldrar. Här tränar barnet på att hantera frustrationer och besvikelser. Om föräldrar inte sätter tydliga gränser kan barnet få en känsla av att allt är tillåtet – en känsla som i längden kan leda till ett överdrivet självförtroende och lägga grunden för problematisk narcissism.
Arv och miljö i samspel
Forskare betonar att narcissism inte enbart beror på uppfostran. Tvillingstudier visar att mer än hälften av variationerna i narcissistiska drag kan förklaras genetiskt. Det innebär att vissa barn har en större benägenhet än andra.
Men miljön avgör i hög grad hur dessa drag uttrycks. Föräldrars övervärdering kan förstärka den genetiska tendensen, medan värme, tydliga gränser och realistisk återkoppling kan skydda barnet. Det är alltså samspelet mellan arv och miljö som avgör om sund självkänsla utvecklas till problematisk narcissism.
Sunda och osunda drag
Det är viktigt att understryka att inte alla småbarn som tycker att de är fantastiska blir narcissister som vuxna. Det är normalt att barn ibland känner sig allsmäktiga och söker beundran. Stolthet, ambition och känslan av att vara speciell är en del av en sund utveckling.
Skillnaden ligger i hur barnet lär sig hantera nederlag och motgångar. Barn som aldrig får uppleva gränser eller som ständigt sätts på en piedestal kan senare få problem med självkänslan och ha svårt att ta emot kritik.
Praktiska råd till föräldrar
Föräldrar behöver därför inte vara rädda för att ge sina barn kärlek – tvärtom. Det viktiga är att göra kärleken konkret och realistisk. Beröm en teckning för att den är fint gjord, inte för att barnet ”alltid är så speciellt”.
Sätt gränser, ge utrymme för besvikelser och uppmuntra till självständighet. Och kanske viktigast av allt: lär barnet att ärlighet och vänlighet är lika mycket värda som framgång.
