Kathrine Frich
Lettlands relation till Ryssland har genomgått perioder av dominans, självständighet och återkommande spänningar – något som än i dag präglar landets syn på säkerheten längs den östra gränsen.
Kriget i Ukraina har fördjupat dessa farhågor och fått de baltiska staterna att omvärdera hur de skyddar sitt territorium och sin kritiska infrastruktur.
Debatten har blivit allt skarpare när regeringar i regionen förbereder nya försvarsåtgärder.
Gränsplaner utvecklas
Enligt LETA redogjorde försvarsminister Andris Sprūds för en bred uppsättning åtgärder som övervägs för att stärka Lettlands gräns – från fysiska hinder till artilleri, minor och infrastrukturella förbättringar.
Järnvägar och vägar ses nu som delar av en större motrörlighetsplan som tas fram tillsammans med gränsbevakningen.
Sprūds sade att ministerier och de nationella försvarsstyrkorna (NAF) ska lämna sina utvärderingar före årets slut. Slutliga slutsatser väntas i början av nästa år efter en fullständig genomgång.
„När det gäller järnvägsspåren kan jag med full övertygelse säga att inget ockupationskrigståg kommer att resa genom lettiskt territorium“, sade Sprūds.
Regional samordning
Sprūds betonade inför reportrar att beslut som rör nationell säkerhet måste samordnas med allierade.
Han hänvisade till senaste samarbetet kring Ottawakonventionen och noterade att de baltiska presidenterna nyligen understrukit behovet av en gemensam linje.
NAF-befälhavaren Kaspars Pudāns sade att den operativa planeringen uppdateras kontinuerligt för att förstå en potentiell angripares avsikter.
Han tillade att de nya resurserna kopplade till den baltiska försvarslinjen möjliggör mer precisa åtgärder för att bromsa eller försvåra en angripares framryckning.
„Vi tittar på olika lösningar. Samtidigt krävs samordning med grannländerna kring deras val och åtgärder“, sade Pudāns.
Arbetet med drönarmuren
LETA rapporterade att Sprūds beskrev framsteg med den planerade drönarmuren längs Lettlands östra gräns, med initiativ på både nationell och EU-nivå.
Den akustiska övervakningen täcker redan gränsen, och flygvapnet har tagit emot Giraffe 1X-radarer, samtidigt som olika drönare har köpts in för testning.
Den lettiska industrin utvecklar också elektroniska krigföringssystem, styrda vapen och mobila plattformar.
Interceptor-drönare från inhemska företag väntas komma senare i år, tillsammans med jämförande tester av drönare som används i Ukraina.
På EU-nivå är finansiering en avgörande faktor, sade Sprūds, och framhöll att Lettlands gräns utgör både en NATO- och EU-yttre gräns.
Källor: LETA
