Christine Drews Sieger
Pentagon överväger att använda USA:s största icke-kärntekniska bomb mot iranska mål samtidigt som trycket ökar för att stoppa det sex månader långa kriget.
Samtidigt som trycket ökar för att stoppa ett sex månader långt krig överväger strategiska planerare alternativ som antingen kan ge konflikten en ny vändning eller helt enkelt höja insatserna.
Pentagon har tagit fram nya anfallsscenarier riktade mot viktiga iranska elnät och befästa anläggningar som komplexet vid Pickaxe Mountain, enligt uppgifter från CNN som återges av Daily Mail.
President Donald Trump överväger att godkänna dessa anfall i Iran för att tvinga Teheran till underkastelse samtidigt som det politiska trycket ökar på att avsluta det sex månader långa kriget.
Militära planerare har lyft möjligheten att sätta in USA:s största icke-kärntekniska vapen direkt mot iranska kärntekniska anläggningar och elnät.
Den 21 600 pund tunga GBU-43/B Massive Ordnance Air Blast, även känd som ”alla bombers mor” men officiellt kallad MOAB, har en sprängradie som kan ödelägga ett område motsvarande flera stadskvarter.
Tidpunkten för eventuella operationer är fortfarande kopplad till den politiska utvecklingen, och anfallen kan komma att genomföras antingen före eller efter mellanårsvalet i november om de aktiva striderna återupptas.
Bakom stängda dörrar söker rådgivare i Vita huset efter en dramatisk avgörande stöt som skulle göra det möjligt för administrationen att utropa seger och dra tillbaka de amerikanska styrkorna utan att framstå som besegrade.
Dolda begränsningar
Militära experter tvivlar på att den tunga ammunitionen kommer att uppnå sitt primära militära mål trots sin enorma förstörelsekraft.
MOAB detonerar ovan mark för att maximera chockvågorna på ytan, vilket innebär att den saknar det tunga hölje som krävs för att borra sig djupt ner i berg.
”MOAB är främst ett vapen för storskaliga informationsoperationer som lämpar sig utmärkt för att rensa stora ytor, men inte mycket mer”, säger en källa med insyn i Pentagons planering till CNN.
”Det är definitivt inte utformat som en stridsspets för djuppenetration.”
Lager av granit skyddar Irans viktigaste kärntekniska anläggningar djupt under jorden, vilket innebär att en detonation på ytan lämnar de dolda bunkrarna i stort sett orörda medan den orsakar svåra skador ovan mark.
Vapnet togs ursprungligen i bruk 2003 som ett luftburet avskräckningsvapen och gjorde sin stridsdebut 2017 när amerikanska styrkor använde det mot ett av IS tunnelnätverk i Afghanistan.
Trump ställs nu inför en växande frustration från väljare som vill se ett snabbt slut på konflikten, vilket ger administrationen begränsade taktiska alternativ mitt under det ökande politiska trycket.
Politiskt tryck och strategiska dilemman
Debatten om anfallsalternativ sker samtidigt som administrationen ställs inför ett ökande tryck från parlamentatiker och väljare att avsluta konflikten före mellanårsvalet, enligt rapporteringen från CNN.
Källor uppger för tv-kanalen att rådgivare letar efter sätt för presidenten att utropa seger och dra tillbaka de amerikanska styrkorna utan att det ser ut som att han backar.
Även om några av de föreslagna anfallen är tänkta att skapa en dramatisk final, medger källor med insyn att enbart flyganfall inte nödvändigtvis tvingar Iran att kapitulera eller överge sina kärnvapenambitioner.
