Kenneth Glad
Förmågan att hantera krävande texter kan bli allt viktigare i skolan, arbetslivet och kontakten med offentliga institutioner. Samtidigt kan dagens medievanor göra att färre människor är rustade för det.
Läsning blir allt mer ojämnt fördelad i USA.
Enligt National Endowment for the Arts undersökning Survey of Public Participation in the Arts från 2022 hade endast 48,5 procent av de vuxna amerikanerna läst minst en tryckt eller elektronisk bok under det föregående året. Det var 6,1 procentenheter lägre än resultatet från 2012.
Skönlitteratur lockade en ännu mindre publik. Endast 37,6 procent uppgav att de hade läst en roman eller novell, den lägsta andelen i undersökningens historia. När även ljudböcker räknades in uppgick den totala andelen som tog del av böcker till omkring 52 procent.
Nedgången är dock bara en del av bilden. En relativt liten grupp står nu för en stor del av den läsning som fortfarande sker. Uppgifter som The Atlantic har redovisat visar att en femtedel av de vuxna stod för mer än fyra femtedelar av de böcker som lästes under det föregående året.
Leah Price, historiker vid Rutgers University med inriktning på läskultur, beskriver läsning som ”en slags nischad hobby”.
Den koncentrationen får konsekvenser långt utanför förlagsbranschen. Många viktiga delar av det moderna livet presenteras fortfarande i långa och komplicerade dokument: provmaterial, anställningsavtal, försäkringsvillkor, skatteanvisningar och myndighetsbeslut.
Förmågan att förstå sådana dokument kan spara tid, förebygga misstag och minska beroendet av någon annans tolkning.
Ojämlika färdigheter märks redan i skolan
Skillnaderna är redan tydliga bland elever.
Det genomsnittliga resultatet i läsförståelse för amerikanska gymnasieelever i sista årskursen sjönk med tre poäng mellan 2019 och 2024. Det var tio poäng lägre än 1992. I den senaste National Assessment of Educational Progress presterade 35 procent på eller över nivån NAEP Proficient, medan 32 procent hamnade under NAEP Basic.
NAEP använder sina egna prestationsnivåer. Nivån Proficient ska inte förväxlas med den mer välkända uppfattningen om att prestera på årskursnivå. Elever som når denna nivå förväntas i allmänhet kunna koppla samman information från olika delar av en text, tolka författarens val och dra komplexa slutsatser.
Resultat, självförtroende och den upplevda undervisningen hängde nära samman. Bland elever på eller över den 75 percentilen uppgav 91 procent att de hade stort förtroende för sin läsförmåga. Bland dem under den 25 percentilen var motsvarande andel 43 procent. Högpresterande elever uppgav också oftare att lärarna regelbundet bad dem bedöma belägg i argumenterande texter.
Benjamin Powers, chef för Haskins Global Literacy Hub vid Yale University och University of Connecticut, gav en mer konkret beskrivning av problemet. Han sade till The Atlantic att vissa elever kunde hitta information men hade svårt med ”slutsatser, syntes eller att hålla flera idéer i huvudet samtidigt genom längre texter”.
Dessa förmågor byggs upp genom upprepning. En elev som regelbundet tar sig igenom krävande texter möter obekanta ord, ovanliga meningskonstruktioner och nya ämnesområden. Nästa uppgift inleds då med en större kunskapsbas.
Mindre lästräning kan göra samma slags arbete allt mer svårbegripligt.
En elev kan slå upp varje okänt ord och ändå misslyckas med att förstå hur delarna hänger ihop. Informationen finns där. Svårigheten ligger i att organisera den.
Långläsning tar liten plats i vardagen
Amerikaner fortsätter att läsa meddelanden, bildtexter, sökresultat och arbetsrelaterad korrespondens under hela dagen. De flesta sådana texter är korta.
År 2024 ägnade personer som var 15 år eller äldre i genomsnitt omkring 17 minuter om dagen åt läsning av personligt intresse, enligt Bureau of Labor Statistics. Skillnaderna mellan åldersgrupperna var stora. Vuxna mellan 20 och 24 år läste i genomsnitt åtta minuter om dagen. Personer som var 75 år eller äldre läste 46 minuter.
Digitala enheter kan rymma ett helt bibliotek, så själva skärmen är inte det enda problemet. Samma telefon som visar en roman levererar också aviseringar, videor, samtal och rekommendationer som valts ut för att hålla kvar användarens uppmärksamhet.
Flera studier som The Atlantic tar upp visade att läsförståelsen under vissa former av digital läsning var sämre än vid läsning på papper. Skrollning, länkar och aviseringar pekades ut som möjliga orsaker eftersom de ständigt erbjuder läsaren något annat att rikta uppmärksamheten mot.
Långa dokument är fortfarande vanliga i arbetslivet. Tänk på en anställd som går igenom en handbok om regelefterlevnad. Den första sidan kan förklara huvudregeln, medan ett undantag dyker upp långt senare. En sammanfattning kan fånga huvudbudskapet men missa den klausul som är avgörande.
Samma problem gäller försäkringsvillkor, upphandlingsavtal och information om anställningsförmåner.
Personer som kan arbeta sig igenom originaldokument är mindre benägna att bli helt beroende av förkortade versioner som tagits fram av kollegor, programvara eller externa rådgivare.
Det oberoendet har ett praktiskt värde.
Institutioner är fortfarande svåra att läsa
Offentliga myndigheter har inte anammat sociala mediers kommunikationsstil.
Skatteregler, villkor för bidrag, domstolsavgöranden och lagförslag använder ofta specialiserad terminologi och långa meningar. Även erfarna läsare kan uppleva dem som ansträngande. För den som har begränsad läsvana är tröskeln betydligt högre.
Andra blir beroende av mellanhänder.
En journalist kan förklara ett domslut. En intresseorganisation kan sammanfatta lagstiftning. En innehållsskapare på nätet kan beskriva förändringar i reglerna för sociala förmåner, medan en chattbot kan omvandla officiell vägledning till en kort lista med instruktioner.
Alla dessa förklaringar kan vara användbara. Ingen är neutral per automatik. Varje sammanfattning innebär beslut om vad som ska tas med, vad som ska utelämnas och vilka detaljer som ska betonas.
Läsare som kan återvända till originaldokumentet kan kontrollera dessa val. De kan se om ett undantag har utelämnats, om källan verkligen stöder en dramatisk rubrik eller om en citerad mening har skilts från en viktig reservation.
Det är särskilt betydelsefullt i en digital miljö där den kortaste versionen ofta sprids längst.
Tryckt information har aldrig varit någon garanti för sanningsenlighet. Tidningar har publicerat propaganda, överdrifter och partiska angrepp genom hela sin historia. Läskunnighet erbjuder ett mer begränsat skydd: möjligheten att granska bevis och underlag utan att helt förlita sig på den som presenterar dem.
Förutsättningarna är ojämnt fördelade. Utbildning, fritid, språkkunskaper och tidigare kunskaper påverkar alla om någon kan ta sig igenom ett myndighetsdokument med självförtroende.
I den meningen kan läsförmågan påverka en persons relation till en institution. En medborgare närmar sig dokumentet beredd att ifrågasätta institutionens tolkning. En annan måste först acceptera någon annans förklaring innan han eller hon kan avgöra vad som bör göras.
AI gynnar dem som kan kontrollera den
Generativ artificiell intelligens kan göra komplicerade texter lättare att ta till sig. Den kan förklara ett tekniskt begrepp, strukturera om ett otydligt stycke eller ge en kort sammanfattning av en omfattande rapport.
Den kan också göra missförstånd svårare att upptäcka.
En randomiserad studie ledd av André Barcaui vid Federal University of Rio de Janeiro omfattade 120 universitetsstudenter som fick studera begrepp kopplade till artificiell intelligens. Den ena gruppen använde ChatGPT, medan den andra studerade med traditionellt material.
Bland deltagarna som genomförde ett oanmält prov 45 dagar senare besvarade gruppen som använt ChatGPT 57,5 procent av frågorna korrekt. Gruppen som studerade med traditionella metoder nådde 68,5 procent.
Studien avgör inte den bredare debatten om AI och utbildning. Resultaten beror i hög grad på hur tekniken används. Att be om en förklaring, pröva ett argument och jämföra källor är något annat än att begära ett färdigt svar.
Experimentet pekar däremot på en välkänd risk. Välformulerade svar kan skapa intrycket att lärande har ägt rum även när mycket lite kunskap faktiskt finns kvar.
Personer med god läsförståelse har bättre förutsättningar att övervaka tekniken. De kan jämföra en AI-genererad sammanfattning med originalkällan, ifrågasätta ett misstänkt påstående och upptäcka om ett viktigt villkor saknas.
Andra användare kan få ett snabbare svar men samtidigt bli mer beroende av ett system som de inte på ett tillförlitligt sätt kan bedöma.
AI kan därför komma att öka värdet av fördjupad läsning. Den avgörande färdigheten blir att veta när ett välformulerat svar är ofullständigt, felaktigt eller helt enkelt fel.
Den framväxande klyftan är enkel att beskriva. Vissa människor kommer att kunna granska de dokument som formar deras utbildning, arbete och juridiska rättigheter. Andra kommer främst att möta dessa dokument genom förklaringar skapade av institutioner, kommentatorer eller maskiner.
Källor: National Endowment for the Arts, National Center for Education Statistics, United States Bureau of Labor Statistics, The Atlantic, Science Direct
