Den verkliga anledningen till att folk ghostar

När någon plötsligt slutar svara kan det kännas både sårande och obegripligt.

Men enligt ny psykologisk analys handlar ghosting sällan om kyla eller respektlöshet. I stället kan beteendet vara ett sätt för hjärnan att skydda sig själv.

Ett skyddsreaktion

Den kliniske psykologen Charlie Heriot-Maitland menar att ghosting styrs av samma överlevnadssystem i hjärnan som aktiveras vid hot.

Systemet är utvecklat för att minska stress och rädsla, inte för att bygga sunda relationer.

I sin bok Controlled Explosions in Mental Health beskriver han ghosting som ett av flera vardagsbeteenden som ofta misstolkas som självdestruktiva, men som i själva verket är försök att hantera obehag och oro.

Kort lättnad – lång skada

När någon väljer att inte svara kan det ge en omedelbar känsla av lättnad.

Tystnaden dämpar ångest, konflikträdsla eller skamkänslor i stunden.

Problemet är att den kortsiktiga tryggheten ofta leder till långsiktiga konsekvenser. Relationer skadas, förtroende bryts och ensamhet kan bli resultatet. Hjärnan väljer det som känns säkrast just nu, även om det på sikt förvärrar situationen.

Automatisk reaktion

Ghosting sker ofta utan större eftertanke.

Enligt Heriot-Maitland reagerar hjärnan snabbt på upplevda hot och fokuserar på att undvika obehag snarare än på framtida följder.

Att svara kan kännas som att öppna dörren för ångest eller konflikt. Att låta bli upplevs därför som den enklaste utvägen.

Skuld gör det värre

Psykologen varnar för att döma ghosting som ett moraliskt misslyckande.

Att stämpla beteendet som omoget eller giftigt riskerar att öka skamkänslor och cementera mönstret.

I stället handlar förändring om att förstå vilken funktion beteendet fyller. När den bakomliggande rädslan identifieras utan skuld blir det lättare att göra andra val.

Så bryts mönstret

Vägen bort från ghosting går enligt Heriot-Maitland genom medkänsla, inte självkritik. Genom att se tystnaden som en signal om rädsla eller ouppfyllda behov kan människor hitta tryggare sätt att kommunicera.

Målet är inte att trycka bort dessa överlevnadsstrategier, men inte heller att låta dem styra.

Med ökad medvetenhet går det att minska skadan – utan att skapa mer skam.

Källa: Newsweek