Ida Hansson
Det är inte alltid höjda röster eller uppenbara övertramp som skadar mest.
Ibland är det återkommande kommentarer, sagda i vardagen, som långsamt påverkar ett barns självbild.
En genomgång i HuffPost, där flera terapeuter och psykologer intervjuas, lyfter fram fraser som ofta förekommer i familjer där en förälder har narcissistiska drag.
När verkligheten ifrågasätts
Ett av de tydligaste mönstren handlar om att barnets upplevelse förnekas. Kommentarer som att något ”aldrig har hänt” eller att barnet minns fel beskrivs av experterna som en form av gaslighting.
När barn gång på gång får höra att deras känslor eller minnen inte stämmer, kan de börja tvivla på sin egen verklighetsuppfattning.
På sikt riskerar det att underminera tilliten till den egna intuitionen.
Kärlek som villkor
Flera av de intervjuade terapeuterna pekar på hur kärlek ibland presenteras som något som måste förtjänas.
Uttalanden i stil med att föräldern ”bara gör det av kärlek” – trots att beteendet är sårande – kan skapa en förvirrande koppling mellan omsorg och kontroll. Enligt experterna kan detta öka risken för att barnet senare accepterar destruktiva relationer.
Även skuldbeläggande formuleringar, där barnet påminns om allt föräldern ”offrat”, lyfts fram. Grundläggande omsorg framställs då som en skuld som måste betalas tillbaka.
Att bryta ner självkänslan
En annan återkommande strategi är att angripa barnets självvärde direkt.
Att kallas ”besvikelse” eller ”pinsamt” kopplar barnets värde till prestation och yttre framgång. Enligt experterna i HuffPosts artikel kan det leda till perfektionism, skam och en känsla av att aldrig räcka till.
Jämförelser med syskon är också vanliga. När barn ställs mot varandra i konkurrens om bekräftelse skapas rivalitet och osäkerhet, snarare än trygghet.
Isolering och beroende
Vissa barn får höra att ingen annan någonsin kommer att älska dem lika mycket som föräldern gör.
Budskapet kan verka kärleksfullt på ytan, men experterna menar att det i praktiken kan skapa beroende och rädsla för självständighet.
I andra fall vänds rollerna, där barnet får höra att det är den enda som verkligen förstår eller kan stötta föräldern. Det kan lägga ett vuxenansvar på barnets axlar och skapa lojalitetskonflikter.
”Du är för känslig”
Att avfärda barnets känslor som överdrivna är ytterligare ett mönster som tas upp.
När barn får höra att de är ”för känsliga” eller gör en ”stor sak av ingenting” riskerar de att lära sig att deras emotionella reaktioner är fel. Enligt de intervjuade terapeuterna kan det leda till svårigheter att identifiera och uttrycka egna behov i vuxen ålder.
Små ord – stora följder
Enligt HuffPosts sammanställning är det just upprepningen som gör störst skada. Varje enskild kommentar kan verka obetydlig, men tillsammans formar de barnets självbild och relation till omvärlden.
Experterna betonar att igenkänning är ett första steg mot förändring.
Att förstå mönstren kan hjälpa vuxna att återta tilliten till sina egna känslor – och bryta det som en gång kändes normalt.
Källa: HuffPost
