Ida Hansson
Moskvas tidigare samordnade försök att närma sig Donald Trumps administration har gradvis utvecklats till ett tyst maktspel. Flera av Putins närmaste rådgivare konkurrerar nu om att bli den viktigaste länken till Washington. Analytiker menar att utvecklingen avslöjar djupa sprickor inom Kremls utrikespolitiska apparat.
Moskvas tidigare samordnade försök att närma sig Donald Trumps administration har gradvis utvecklats till ett tyst maktspel. Flera av Putins närmaste rådgivare konkurrerar nu om att bli den viktigaste länken till Washington. Analytiker menar att utvecklingen avslöjar djupa sprickor inom Kremls utrikespolitiska apparat.
Tre centrala aktörer kämpar om inflytande
I centrum står tre personer: utrikesminister Sergej Lavrov, presidentrådgivaren Jurij Usjakov och statliga investeringsfondens chef Kirill Dmitrijev. Alla arbetar parallellt med USA-kontakter men genom helt olika metoder. Resultatet är rivalitet, osäkerhet och överlappande maktanspråk.
Dmitrijevs snabba uppgång
Kirill Dmitrijev, uppvuxen i Kyiv och utbildad i USA, har blivit en av Putins mest betrodda sändebud. Han fick uppdraget att främja ekonomiska projekt med USA i utbyte mot ett ”gynnsamt fredsavtal” i Ukraina. Hans nära koppling till Putins familj har stärkt hans politiska tyngd och gett honom tillgång till presidentens innersta krets.
Lavrovs långvariga dominans utmanas
Sergej Lavrov har varit ansiktet utåt för rysk diplomati i snart tre decennier. Men hans ålder, hälsoproblem och Putins ökande förtroende för teknokratiska sändebud har försvagat hans ställning. Flera experter menar att Lavrov fortfarande har inflytande – men inte längre ensam kontroll över Moskvas strategi mot USA.
Usjakov – den tysta maktspelaren
Jurij Usjakov, Putins långvariga utrikespolitiska rådgivare, behåller trots allt ett starkt grepp om de viktigaste strategiska besluten. Han arbetar direkt vid Putins sida och anses ofta väga tyngre än både Lavrov och Dmitrijev. Hans roll är mindre synlig, men betydligt mer avgörande.
Rivaliteten blir synlig i Saudiarabien
Sprickorna i Kreml blev tydliga i februari när två ryska delegationer samtidigt dök upp i Riyadh för samtal med USA. Lavrov och Usjakov ledde den officiella gruppen, medan Dmitrijev försökte ansluta i sista stund – något Lavrov ska ha motsatt sig kraftigt. Episoden visade hur konkurrensen om rollen som Putins huvudförhandlare skärpts.
Misslyckandet i Budapest förvärrar läget
Förberedelserna inför ett planerat toppmöte i Budapest kraschade när utrikesminister Marco Rubio uppmanade Trump att ställa in mötet. Kort därefter införde USA sina första sanktioner mot ryska energijättar sedan krigets början. Ryktet spreds att Lavrov förlorat Putins förtroende, något Kreml snabbt dementerade.
Dmitrijevs försök att rädda relationerna
Efter toppmötets kollaps reste Dmitrijev till Washington för att försöka mildra spänningarna. De flesta nyckelpersoner var då utomlands, och hans besök fick minimal effekt. Han mötte endast en pro-rysk kongressledamot och bemöttes öppet som ”propagandist” av amerikanska tjänstemän.
Osäker framtid för Kremls toppdiplomater
Trots spekulationerna menar flera analytiker att påståendena om en omfattande maktkamp är överdrivna. Lavrovs frånvaro vid vissa möten tros vara kopplad till hälsa eller privata skäl, och han har fortsatt att representera Ryssland i officiella sammanhang. Få tror att han lämnar sin post utan att Putin själv beslutar det.
Putins strategi: Lojalitet framför erfarenhet
Det som återstår är en bild av ett Kreml där lojalitet väger tyngre än diplomatisk rutin. Dmitrijev kan få en större roll om han visar konkreta resultat, men ett enda misslyckande kan omedelbart kosta honom inflytande, enligt Kyiv Independent. Lavrov och Usjakov fortsätter å sin sida att vara centrala – så länge Putin själv vill det.
