Filip Wollin
Nästan alla kommuner har slutat med detta påskpynt.
När våren närmar sig börjar många plocka fram pyntet hemma i stugorna.
Färgerna blir ljusare, kvistar tas in och små dekorationer hittar tillbaka till fönster och bord. Påsken är en av de högtider som tydligast markerar skiftet mellan vinter och vår.
Traditioner går ofta i arv, och det är de små detaljer som skapar känslan av igenkänning år efter år. Samtidigt förändras vanor sakta men säkert när nya frågor får större betydelse i vardagen.
Det märks också i hur påsken firas runt om i landet.
Färre använder fjädrar
Allt fler väljer nu att plocka bort de klassiska fjädrarna från påskriset. Det gäller inte bara privatpersoner utan också en stor majoritet av Sveriges kommuner.
Enligt en ny genomgång från Djurens rätt har 278 av 290 kommuner valt bort äkta fjädrar inför påsken 2026. Det motsvarar hela 96 procent.
Bakgrunden handlar främst om djurhållning. Fjädrarna kommer ofta från fåglar inom köttindustrin, där förhållandena kan vara svåra.
I många fall plockas fjädrarna medan fåglarna fortfarande lever, vilket orsakar smärta. I andra fall sker det efter slakt.
Samtidigt finns ytterligare en faktor i år. Fågelinfluensa har spridits i flera delar av landet, vilket gör att intresset för att undvika produkter från fåglar har ökat.
Utvecklingen har varit tydlig över tid. När listan över fjäderfria kommuner först publicerades 2016 var det bara nio kommuner som avstod.
Andra alternativ
I dag finns det gott om alternativ för den som vill ha ett färgglatt påskris utan fjädrar.
Tyg, papper, band och konstgjorda blommor har blivit vanliga inslag i många hem. Det ger samma vårkänsla utan koppling till djurindustrin.
Enligt Djurens rätt är förändringen också ett viktigt signalvärde.
”Det är väldigt bra att kommunerna tar sitt ansvar, dels eftersom de tidigare har köpt in så stora volymer av fjädrar, dels som en markering för ett djurvänligare samhälle”, säger Tina Hogevik i ett pressmeddelande.
Flera kommuner har redan testat nya lösningar och delar gärna med sig av idéer.
”Det finns många alternativ som inte innebär lidande. Flera kommuner har berättat att de har använt bland annat tygremsor, tyll eller blommor”, säger Tina Hogevik.
För många handlar det inte om att ta bort traditioner, utan om att anpassa dem. Resultatet blir ett påskfirande som både känns bekant och mer genomtänkt.
