Mimmo Wiestål Fischetti
Månader av utredningsarbete har nu lett fram till ett besked som förändrar bilden av de uppmärksammade larmen vid Köpenhamns flygplats.
Flera av de observationer som låg bakom den omfattande insatsen bedöms i dag ha haft helt andra förklaringar än man först trodde.
De misstänkta drönarna skapade stor oro och ledde till att luftrummet tillfälligt stängdes.
Händelsen väckte frågor om säkerheten kring en av Nordens största flygplatser.
Nu står myndigheterna med betydligt mer kunskap, även om alla svar fortfarande saknas.
De flesta observationer kunde avfärdas
Köpenhamnspolisen presenterade på torsdagen slutsatserna från utredningen av de misstänkta drönarobservationerna den 22 september förra året.
Enligt chefspolischef Søren Thomassen har merparten av de rapporterade observationerna sannolikt varit fåglar eller insekter som misstolkats som drönare.
Polisen har granskat vittnesuppgifter, radarinformation och annat tekniskt underlag.
Endast ett fåtal radarekon visar objekt som myndigheterna inte med säkerhet kunnat identifiera.
Samtidigt har utredningen inte kunnat fastslå om det faktiskt fanns några drönare över flygplatsen den aktuella dagen.
TV 2 rapporterar att flera vittnen efter polisens genomgång själva kommit fram till att det de såg sannolikt inte var drönare.
Fortfarande inga bevis
Trots den omfattande utredningen finns det enligt polisen inte tillräckliga bevis för att rikta misstankar mot någon person.
Søren Thomassen betonar att polisens uppgift är att agera utifrån bevisning och att den inte räcker för att väcka misstanke eller åtal.
Även Köpenhamns flygplats har presenterat sina slutsatser.
I ett pressmeddelande uppger flygplatsen att den inte heller kunnat dokumentera att några drönare befann sig över området.
Kommunikationsdirektören Lise Agerley Kürstein förklarar att flygplatsen vid tidpunkten hade begränsad teknik för att upptäcka drönare.
Beslutet att stänga luftrummet grundades därför främst på flera visuella observationer under flera timmar.
Enligt TV 2 framhåller myndigheterna samtidigt att beredskapen har stärkts sedan dess, både när det gäller att upptäcka och hantera misstänkta drönare kring kritisk infrastruktur.
