Jens Asbjørn Bøgen
Faktum är att Trumps hot kan få Brasilien att blicka över Stilla havet – mot Kina.
Faktum är att Trumps hot kan få Brasilien att blicka över Stilla havet – mot Kina.
Vad har hänt?
Brasiliens tidigare president Jair Bolsonaro har dömts till 27 år och tre månaders fängelse efter att landets högsta domstol funnit honom skyldig till att ha planerat en statskupp efter sin valförlust 2022.
Domen utgör ett historiskt prejudikat: aldrig tidigare har en brasiliansk ex-president dömts för brott mot demokratin.
Historiskt utslag från högsta domstolen
En panel bestående av fem domare fattade beslutet, varav fyra röstade för att fälla Bolsonaro på fem allvarliga åtalspunkter – bland annat försök att med våld omstörta demokratin, organisera en statskupp och förstöra offentlig egendom.
Husarrest och allvarliga anklagelser
Bolsonaro, som för närvarande befinner sig i husarrest, ansågs enligt domare Lucia ha agerat ”i syfte att underminera demokratin och dess institutioner.”
Domstolen konstaterade att hans agerande utgjorde en del av ett organiserat försök att behålla makten genom olagliga medel.
Militära kopplingar och auktoritär retorik
Som före detta armékaptén har Bolsonaro länge uttryckt beundran för den militärdiktatur som styrde Brasilien mellan 1964 och 1985 och som låg bakom hundratals dödsfall.
Denna bakgrund har förstärkt åklagarsidans argument och påverkat opinionens reaktion på domen.
Trump kritiserar domen
Domen möttes omedelbart av kritik från Donald Trump, en nära politisk allierad till Bolsonaro.
USA:s president beskrev utslaget som en ”hemsk orättvisa” och ”dåligt för Brasilien”, samtidigt som han återupprepade påståenden om att rättsprocessen var en politiskt motiverad ”häxjakt.”
Amerikanska påtryckningar utan effekt
Inför rättegången skickade Vita huset ett brev till den brasilianska regeringen där man tydligt signalerade att ett fortsatt åtal skulle kunna leda till 50-procentiga tullar på export till USA.
Brasiliens högsta domstol avvisade detta krav, och president Lula Da Silva underströk kraftfullt att en amerikansk president varken borde eller kunde lägga sig i landets rättsprocess.
USA vidtar vedergällningsåtgärder
Efter domen införde Trump-administrationen enligt uppgift högre tullar, sanktioner mot den ansvarige domaren samt indragna visum för merparten av domarna i Brasiliens högsta domstol.
Utrikesminister Marco Rubio, en annan Trump-allierad, kritiserade domen som orättvis och antydde att ytterligare åtgärder kunde följa.
Brasilien svarar
Brasiliens utrikesdepartement svarade omgående och kallade Rubios uttalande ett oacceptabelt hot mot landets suveränitet.
Departementet betonade att Brasiliens demokrati inte kommer att låta sig påverkas av utländska påtryckningar och uttryckte sitt fulla stöd för domstolens beslut.
Risk för ökad orientering mot Kina
Enligt The Diplomat utgör Brasiliens export till USA cirka 2 procent av landets BNP, medan exporten till Kina uppgår till 5 procent.
Detta innebär att Trumps tullar sannolikt får begränsad ekonomisk effekt – och kan i stället driva Brasilien att fördjupa sina handelsförbindelser med Kina.
Brasilien och Kina är redan medlemmar i BRICS – ett internationellt samarbetsforum med tio medlemsländer.
Politiska konsekvenser inför valet 2026
Trots domen och förbudet mot att kandidera uppger Bolsonaro att han planerar att ställa upp i presidentvalet 2026.
Den enda avvikande rösten i domarpanelen – från Luiz Fux – kan dock bana väg för överklaganden och juridiska fördröjningar som potentiellt kan hålla ärendet öppet ända fram till valet.
Försvaret förkastar domen
Bolsonaros försvar beskrev det utdömda straffet som ”absurt överdrivet” och meddelade att man kommer att överklaga.
Rättsprocessen går nu in i en ny fas, som kan bidra till ytterligare polarisering i det brasilianska samhället inför en intensiv valperiod.
En global trend mot rättsliga åtgärder
Bolsonaros dom kommer i kölvattnet av rättsliga utmaningar för flera högerextrema ledare, däribland Marine Le Pen i Frankrike och Rodrigo Duterte i Filippinerna.
Domen ses av många som en del av ett bredare skifte i hur demokratiska institutioner hanterar interna hot mot det demokratiska systemet.
