Jens Asbjørn Bøgen
En central del av planen är utvecklingen av ett ”gemensamt luftlägesbildsystem”.
En rad obehöriga drönarobservationer över känsliga platser har satt europeiska myndigheter i beredskap. Nu förbereder Bryssel ett samordnat svar som syftar till att förhindra ytterligare störningar.
Europeiska kommissionen presenterade på tisdagen en ny handlingsplan som ska förbättra upptäckten av potentiellt fientliga drönare som tar sig in i EU:s luftrum.
Strategin fokuserar på att öka investeringarna i övervakningsverktyg och på att stärka system som bättre kan identifiera och spåra misstänkta obemannade luftfartyg.
Växande säkerhetsoro
Flera medlemsstater, däribland Polen och Belgien, har nyligen rapporterat incidenter med drönare som flugit över eller i närheten av kärnkraftsanläggningar, flygplatser och annan kritisk infrastruktur.
Som svar föreslår kommissionen ett närmare samarbete mellan civila och militära sektorer. Den planerar att stödja medlemsstaterna genom en ”samordnad civil-militär industriell kartläggning för att attrahera investeringar och främja innovation och interoperabilitet” samt en ”förstärkt testkapacitet för motdrönarsystem”.
Tjänstemän redogjorde också för inrättandet av ett ”nytt EU-kompetenscentrum för motdrönare och utvecklingen av ett certifieringssystem för motdrönarsystem”. Därutöver avser Bryssel att se ”lanseringen av ett branschforum för drönare och motdrönare för att främja dialog med industriaktörer, i syfte att skala upp produktionen”.
Tydligare operativa riktlinjer för drönaroperatörer väntas, tillsammans med ett pilotinitiativ som syftar till att förbättra den maritima övervakningen mot hot på hög höjd.
”Gemensamt luftlägesbildsystem”
En central del av planen är utvecklingen av ett ”gemensamt luftlägesbildsystem” som ska kombinera data från olika källor och hjälpa myndigheterna att skilja legitima drönare från dem som bedöms vara farliga.
Kommissionen uppmanar också ”intresserade länder” att ”gå samman i offentlig upphandling och utplacering av motdrönarsystem”.
Förslagen ligger i linje med EU:s färdplan för försvarsberedskap 2030, som publicerades den 16 oktober och som förutser en fullt operativ ”drönarmur” till 2027 som en del av en övervakning av den östra flanken från Baltikum till Svarta havet.
Samtidigt har Nato stärkt sin närvaro i regionen. Alliansen inledde Operation Eastern Sentry i september 2025 och bekräftade i november att ett nytt amerikanskt motdrönarsystem hade placerats ut längs Europas östra flank. Båda organisationerna försöker undvika dubbelarbete och förbättra samordningen.
Källor: Europeiska kommissionen, Nato, Euronews
