Mimmo Wiestål Fischetti
Att få svenskt eller danskt medborgarskap bygger i båda länderna på samma grundidé: du ska ha bott i landet länge, styrka din identitet och visa att du sköter dig. Men vägen dit ser väldigt olika ut.
Danmark har ett system som ofta beskrivs som nolltolerans – där även en ”vanlig” bot kan sätta stopp i flera år. Sverige har traditionellt varit mer flexibelt, men har på senare tid infört nya kontroller och diskuterar skärpningar, enligt Migrationsverket och flera medier.
Sverige: Färre formella trösklar – men hårdare kontroller
I Sverige handlar medborgarskap i grunden om tre saker: identitet, hemvist och skötsamhet, enligt Migrationsverket.
Det betyder i praktiken att du måste:
- kunna styrka vem du är
- ha bott i Sverige en viss tid
- ha levt skötsamt (brottslighet och skulder kan påverka)
Nya säkerhetsåtgärder – fler kallas till personligt besök
De senaste åren har Sverige skärpt arbetet med medborgarskapsärenden. Migrationsverket har bland annat infört åtgärder för att stärka id-kontrollen och öka säkerheten. En del i detta är att fler sökande ska kallas till personligt besök för identitetskontroll, enligt myndigheten.
SVT har också rapporterat att de nya kontrollerna kan bidra till längre väntetider, bland annat eftersom fler ska fylla i utökade frågeformulär och inställa sig personligen.
Danmark: 9 år i landet – och krav som inte lämnar mycket utrymme
Danmark har ett tydligt mer regelstyrt system. För att få danskt medborgarskap måste du uppfylla en rad krav – bland annat om självförsörjning, arbete, vistelse i Danmark, danskkunskaper och kunskap om Danmark, enligt Udlændinge- og Integrationsministeriet.
Och här blir skillnaden tydlig: Danmark bygger mycket på principen att du ska vara “färdig” som kandidat när du ansöker. Missar du ett krav är det ofta stopp – och ibland lång karantän.
Hur länge måste man bo i Danmark? Huvudregeln är 9 år
Den etablerade huvudlinjen är att du vanligtvis ska ha bott i Danmark i 9 år innan du kan få medborgarskap genom naturalisation – även om undantag finns beroende på situation.
0 skulder till det offentliga: Danmark kräver ”rent bord”
En stor skillnad är hur tydligt Danmark betonar ekonomisk skötsamhet.
Enligt danska myndigheter ska du som söker medborgarskap inte ha skuld till det offentliga. Skulder till exempelvis staten eller myndigheter kan göra att du inte uppfyller villkoren, enligt Udlændinge- og Integrationsministeriet.
0 kriminalitet: En bot kan stoppa allt i 4 år och 6 månader
Det mest uppmärksammade – och för många mest överraskande – är hur känsligt systemet är för kriminalitet.
I Danmark handlar det inte bara om grova brott. Även böter kan ge karantän, och du får då vänta innan du kan komma i fråga igen.
Enligt Udlændinge- og Integrationsministeriets regler gäller:
- Böter på 3.000 DKK eller mer ger en karenstid på 4 år och 6 månader
- Karensen räknas från beslutets datum
- Under karenstiden kan du i praktiken inte få danskt medborgarskap
Det betyder att en fortkörningsbot som når den nivån kan bli en riktig “showstopper” – även om det annars handlar om ett skötsamt liv i Danmark.
Därför blir skillnaden så tydlig jämfört med Sverige
Danmark har fler krav som är mätbara och hårda:
- längre bosättningstid (9 år som huvudlinje)
- skuldfrihet mot det offentliga
- strikt syn på kriminalitet, med tydliga karenstider
- formella krav på språk och kunskap om landet
Sverige har samtidigt inte samma “checklista” med prov och karantäntrösklar – men har under senare tid gått mot strängare kontroll, framför allt kring identitet och säkerhet, enligt Migrationsverket och SVT.
Danmark är striktast – och en enda bot kan ändra allt
Om man jämför systemen rakt av är Danmark i dag klart striktare än Sverige. Danmark kräver längre tid i landet och ställer hårda krav på skötsamhet – både ekonomiskt och juridiskt.
Och det som verkligen sticker ut: en enda bot på 3.000 danska kronor kan räcka för att du ska få vänta 4 år och 6 månader innan du ens kan komma i fråga igen.
