Ett klick kan bli dyrt – experten varnar inför julhandeln

Stressade konsumenter möter allt mer övertygande bluffar i inkorgen och på sociala medier. Teknikutvecklingen har gett bedragarna ett tydligt övertag.

Enligt TV4 Nyheterna är julperioden en av årets mest intensiva tider för den här typen av brott. Cybersäkerhetsexperter varnar för att många sänker vaksamheten just när tempot är som högst.

Högsäsong för bluffar

Julen innebär inte bara klappar och kampanjer. Enligt cybersäkerhetsexperten Oskar Edbro är perioden runt jul extra gynnsam för bedragare, något han lyfter i en intervju med TV4 Nyheterna.

Falska leveransmeddelanden är det vanligaste tillvägagångssättet. Mejl och sms utformas för att se ut som legitima aviseringar från fraktbolag eller myndigheter.

Budskapet är ofta att ett paket har fastnat eller riskerar att skickas tillbaka, och att mottagaren snabbt måste betala en avgift. I själva verket handlar det om försök att lura till sig pengar.

Stressen avgör

Julstressen spelar en avgörande roll. När människor har mycket att göra minskar utrymmet för eftertanke, vilket bedragarna räknar med.

Edbro förklarar att tidspress är ett av de mest effektiva knepen. Genom att få mottagaren att känna att något måste lösas omedelbart ökar chansen att bluffen lyckas.

– Kan man stressa upp offret ökar chansen att lyckas. En vanlig teknik är att skapa tidspress: ”Betala inom 24 timmar annars skickas paketet tillbaka, säger Edbro.

AI bakom annonserna

Bedrägerierna stannar inte vid falska mejl. Enligt Edbro används AI allt oftare för att skapa riktade annonser som känns relevanta för mottagaren.

I mer avancerade fall kartläggs individers intressen för att kunna presentera en produkt som upplevs som skräddarsydd. I andra fall används sociala plattformars egna annonsverktyg för att nå rätt målgrupp.

Båda metoderna blir mer träffsäkra i takt med att tekniken utvecklas, enligt TV4 Nyheterna.

QR-koderna lurar

QR-koder är ytterligare ett växande problem. Falska koder kan placeras på exempelvis parkeringsautomater eller i offentliga miljöer och leda till bluffappar eller fejkade betalningssidor.

Edbro menar att vardagsanvändningen har gjort människor mindre skeptiska.

Många scannar utan att reflektera över vart länken leder, trots att det saknas enkla sätt att kontrollera om koden är äkta.

Att granska webbadressen kan hjälpa, men även trovärdiga sajter går numera att imitera.

Källa: TV4 Nyheterna