Ida Hansson
I Bryssel växer oron för att Ukrainas finanser kan sina redan i början av nästa år.
Samtidigt kör EU-ländernas försök att använda frysta ryska tillgångar fast i politiska låsningar. Därför arbetar unionen nu febrilt med en reservplan för att undvika att Kyiv hamnar i en akut kris.
Politico rapporterar att frågan fått ny tyngd i takt med att fredssamtalen ökar i tempo.
Belgiskt motstånd bromsar processen
Det förslag som EU-ledarna hoppades enas om i höstas – ett reparationslån på omkring 140 miljarder euro baserat på de frysta ryska reserverna – stoppades av Belgiens premiärminister Bart De Wever.
Belgien, där merparten av tillgångarna är placerade, fruktar både rättsliga konsekvenser och rysk vedergällning om pengarna används. Trots veckor av intensiva förhandlingar kvarstår de belgiska invändningarna.
Samtidigt varnar Ukraina att statskassan kan vara tömd inom några månader om inget görs.
Ny reservplan: ”Brygglån”
Enligt flera tjänstemän som citeras av Politico diskuterar EU nu ett alternativ: ett tillfälligt, EU-finansierat brygglån som ska hålla Ukraina flytande under 2026 års första månader. Detta skulle ge mer tid att skapa en juridiskt hållbar modell för det stora reparationslånet.
I vissa scenarier skulle Ukraina senare betala tillbaka brygglånet när – eller om – det långsiktiga upplägget med de frysta tillgångarna slutligen godkänns.
Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Litauen och Luxemburg pressar kommissionen att fortsätta arbetet i hög takt.
Tidspress och politiska hinder
Det mest akuta hindret är att ett brygglån kräver enhälligt stöd från EU:s 27 medlemsländer. Ungern har länge motsatt sig nya finansieringspaket till Ukraina och kan blockera lösningen.
Dessutom vill flera länder undvika upplägg som påminner om euroobligationer – en principstrid som funnits länge inom unionen.
Trots det ser många diplomater få realistiska alternativ. Medlemsstaternas egna budgetar är pressade och stödpaket i form av gåvor är politiskt svåra att få igenom.
Fredssamtal skapar nytt tryck
Donald Trumps team har samtidigt ökat takten i sina fredsinitiativer mellan Ryssland och Ukraina. I senare versioner av utkast till fredsplan nämns uttryckligen att frysta ryska tillgångar ska användas till Ukrainas återuppbyggnad – något som ligger nära EU:s linje.
Flera europeiska diplomater säger att de nu tror sig ha övertygat Washington om att EU måste ha sista ordet i hur dessa tillgångar hanteras, liksom när sanktioner kan lyftas och hur Ukrainas EU-väg ska regleras.
Källa: Politico
